Makt och legitimitet

I Thailand har den styrande militärjuntan fört en politik som förhindrat covid att sprida sig i landet, medan regering och myndigheter i Sverige visat sig i stort sett inkompetenta, när det gäller att skydda det folk, i vars namn de utövar sin makt. Det legitimerar givetvis inte militärstyret, men det visar att när maktutövningen hanteras empiriskt, så är det inte alltid så att demokratiskt tillsatta regeringar är bäst på att styra ett land.

Fick jag frågan vad makt betyder, så skulle jag svara att det är rätten att bestämma. För säkerhets skull googlade jag begreppet. Wikipedia definierar maktbegreppet lite annorlunda, som förmågan att driva igenom sin vilja, trots motstånd. Makt blir med det synsättet ett nollsummespel. Det som den ene vinner, förlorar den andre. Det är både lite för abstrakt och psykologiserande för min smak. En politisk ledare kan givetvis föra en politik som gör att alla vinner, eller förlorar.

Bloggläsare februari 2021

Klimatalarmismen sprider sin odör via SVT & SR med flera, konstant och dygnet runt. De som kan stå emot är i minoritet och betraktas som suspekta individer. En del förses med diagnoser såsom demens och vi är alla klimat- och faktaförnekare, påstås det. Ett av budskapen är att värmen dödar liv. Själv skulle jag sätta pengar på att kylan ännu effektivare dödar liv, men vad vet jag? De predikar om massutrotning i värmedödens spår, men alla högkulturer har inträffat i samband med just värmeperioder, och dessutom långt innan vi hade termometrar att registrera graderna med. När nyhetsankarna väser om ”den högst uppmätta temperaturen på jorden” så sträcker sig dessa blott 130 år bakåt i tiden, något man aldrig påminner de förskräckta framför mediautbudets olika megafoner om.

En amerikansk forskare vid namn William Happer (vidareutvecklade lasertekniken) har förklarat varför CO2 kan orsaka värmehöjning med någon grad, men därefter krävs det fyra gånger så mycket koldioxid för nästa grad och 16 gånger så mycket koldioxid för en tredje extragrad, och det kommer aldrig att inträffa. Den mannen suckar, skakar på huvudet åt politiker, politruker och pseudoforskare som gör sitt bästa för att skrämma så många som möjligt så mycket som möjligt. Jag tror att Björn Lomborgs inställning är den klokaste: Mer teknik, mindre panik och fortsätt tillåta även de mindre bemedlade folken utbyggnaden av deras samhällen, även om det sker med kol och gas.

Girighet

I dag blir det en text jag skrev 2008. Här är sakinnehållet överspelat, men mönstret är detsamma i dag, bara ännu något mer förmånligt. De höga ersättningsnivåerna placerar politikerna i en helt annan kategori än medborgarna. Om man tror att ordspråket ”Genom sig själv känner man andra” är giltigt, så betyder det att politikerersättningarna minskar politikernas förmåga att leva upp till mottot ”Alla människors lika värde”.

Frågar man vilka som är mest benägna att sko sig på andras bekostnad, så är det frågan om inte svenska politiker vinner över de stora företagens ledargarnityr. Hösten 2007 hade TV3:s Insider ett program om före detta riksdagsledamöter som inte ville söka jobb. De föredrog att leva på den inkomstgaranti de har rätt till efter ett visst antal år i riksdagen. Denna garanti är tänkt som en buffert mellan två jobb, inte som en form av förtidspension, men i praktiken fungerar den inte så sällan just som en pension. Moderaten Maud Ekendal sa att ”Man är dum om man går ut och jobbar”. Centerpartiets Viviann Gerdin fick 38.980 kronor i månaden och sa att hon inte hade det minsta dåligt samvete. Vänsterpartiets Inga Lantz fick 33.792 kronor per månad. Hon tillbringade sin tid med att måla tavlor, skriva och telepatiskt kommunicera med djur. Hon uttryckte stor tacksamhet över att vara så privilegierad, att kunna måla, skriva och leva ett gott liv.

Den politiska kartellen

I dag återkommer Sven Valerio

Att som nytt parti ta plats i riksdagen, har krävt någon typ av omvälvande händelse eller en specifik profilfråga, som av en hög andel väljare uppfattas som viktig. Kristdemokraterna bildades 1964, troligtvis som en reaktion på att socialdemokratin skar ned kristendomsämnet i skolan. Miljöpartiet hade förmodligen inte lyckats ta sig in i riksdagen utan 80-talets uppgörelse med de föregående decenniernas ohämmade kemikalieutsläpp (blyad bensin, kvicksilver, surt regn, pcb, dioxiner, säldöd, rovfågelsdöd, m.m.). Ny Demokrati gjorde sin lycka på den ekonomiska 90-talskrisen och Sverigedemokraterna växte med motståndet mot invandringspolitiken.

Den politiskt korrekta godhetsmetafysiken

I dag återkommer Arnt Folgerø med en text han skrev i oktober 2015. Den har en särskild betydelse för mig, eftersom den stämmer så väl samman med min egen tolkning av verkligheten. Att en skribent i ett annat land, med en annan utbildning och under en annan tid, en författare som jag då inte hade någon kontakt med eller ens kände till, formulerar sin egen samtidsanalys så helt i enlighet med min, det fungerar som en konfirmering av att hans, min och många andras oro för samhällsutvecklingen inte är långt uppe i det blå. Vi ser ju samma sak, oberoende av varandra!

***

Att vi inte glömmer att vårt samhälle är ett samhälle som hjälper människor i nöd, det gör det starkare och DET ÄR VÅR VÄLFÄRD, sa ledaren för Miljöpartiet De Gröna, Rasmus Hansson, i partiledardebatten på NRK före kommunalvalet. Uttalandet var ett svar på programledarens fråga om norsk välfärd ska stå tillbaka eller prioriteras framför flyktingmottagandet.

Hanssons uttalande kan ses som ett försök att omdefiniera välfärd från något som har med arbete och produktion att göra till ett mentalt tillstånd, till att vara snäll och god. Välfärd blir då något som psykologiskt knyts till individer istället för mängden och kvaliteten på samhällets materiella produktion och ekonomiska förmåga. Den uppfattningen av förhållandet mellan ekonomi och välfärd är ett bärande inslag i den verklighetsförståelse som i synnerhet präglar västvärldens kultureliter. Och det är i ljuset av en sådan förståelse som man bör se diskussionen om flykting- och migrationsströmmarna till Europa – hur en ren kostnads-nytto-analys blir förd åt sidan och ersätts med en moralisk förståelse, rensad från allt ”ekonomiskt slagg”, det vill säga kostnader och finansiering. Den som för in samhällets kostnader i form av migrationsströmmens sociala, ekonomiska och kulturella konsekvenser, blir bryskt tystad med ett ”Hur kan man tala om pengar, när det handlar om människoliv!”

Dubbelmoral

Ett exempel på dubbelmoral är när en kille exempelvis till en flicka säger att den kvinna han gifter sig med inte får vara klädd hur som helst. Hon får aldrig vara ensam med främmande män och hon får inte avvisa honom, när han vill ha sex. Vill han komplettera henne med en eller ett par yngre fruar, så är det han som bestämmer sådant, inte hon. Flickan tittar på förfärat på honom och konstaterar:

– Du är nog den värsta mansgris jag stött på i hela mitt liv!
– Jag är muslim.
– Åh förlåt, det visste jag inte!

Egentligen är detta inget skämt utan så här fungerar nog väldigt många feminister. De håller sig med en moral för de föraktade och attackerade vita männen och en annan moral för diverse minoriteter, som de betraktar som förtryckta, och som därför inte får kritiseras. Det blir lite löjligt när man betänker att islam är den religion som växer snabbast och att det, globalt sett, går ungefär 350 muslimer på varje svensk.

Får man försvara sig?

Inte ofta, men det händer, kollar jag upp texter jag skrev i en annan tid. Den här är från 2008, men den är fortfarande relevant.

En grundförutsättning för att samhällsanda skall uppstå är att man vet att man har samhället på sin sida när man försvarar sig och de sina mot yttre hot. Denna rättighet är formulerad i Nödvärnslagen, som säger att en person som blir attackerad har rätt att försvara sig men inte använda mer våld än vad nöden kräver. Våldet får inte vara ”uppenbart oförsvarligt”. Också den som har använt ”oförsvarligt mycket våld” kan dock frias om personen ”svårligen har kunnat besinna sig”. Denna nödvärnsexcess kan gälla om personen har varit mycket rädd eller haft svårt att bedöma hur farlig situationen var.

Den globala statskuppen

I dag recenserar Ingrid Björkman Jacob Nordangårds bok ”Den globala statskuppen” (Pharos förlag).

Den 11 mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av COVID-19 hade utvecklats till en pandemi. Reaktionerna fick konsekvenser för hela världens befolkning. I en spännande och välskriven bok visar fil. dr Jacob Nordangård hur det senaste årets coronarelaterade dramatik ingår i ett mönster, där en vision om ett världsherravälde växte fram redan i början av 1900-talet. Den globala statskuppen är synnerligen väldokumenterad. Till hjälp för den som vill veta mer om dessa intressanta och viktiga händelseförlopp finns en diger källförteckning och en omfattande notapparat.

Baizuo

När debattdeltagare som ett slags trumfkort hänvisar till forskningsresultat tycker jag vanligtvis att det är en dålig argumentationsteknik, vilket kanske kan synas egendomligt eftersom jag själv är utbildad forskare och väl därför borde tycka att det är det bästa slaget av argument. Emellertid, forskning är för mig inte detsamma som resultat utan en ständigt pågående process som, idealt sett följer bestämda regler och därför levererar de mest tillförlitliga svaren, vilket inte är detsamma som ”sanningar”. För att spetsa till det så ger all forskning preliminära resultat. Mycket kommer med tiden att visa sig vara felaktigt, men framför allt ofullständigt – generaliseringar som är så sanna som det var möjligt, i deras egen tid. Anledningen är att existensen undantagslöst är så oerhört mycket större, mer komplicerad och framför allt annorlunda, än den mänskliga hjärnan klarar att förstå. Vi drar slutsatser som för det mänskliga medvetandet framstår som sanna, men det betyder ju inte att de är sanna i någon oberoende mening. På sin höjd är de kontextuellt sanna. Men låt mig ta det från början.

Bloggläsare mitten på januari 2021

Godhetstyranniet är mycket bra. Om jag får skriva dig på näsan, skulle jag ha önskat att du tagit upp att det är en härskarteknik, när begrepp som rasism och högerextremism används för dem som är kritiska till folkvandringen från tredje världen. Kanske också att den retoriska schablonen fascism har gamla rötter inom kommunismen. Redan på trettiotalet kallade Stalin sina motståndare för fascister – och sossarna för socialfascister. En stor del av Expos arbete har gått ut på att dela upp svenskarna i å ena sidan rasister/högerextremister, alltså de som enligt rödmaktmedierna utgörs av onda människor. Samt å den andra sidan de goda som vill ha invandring och uppskattar att deras eget samhälle går under.