Och vem sa det här år 1982:

Nedanstående är saxat ur en lång intervju. Att personen som uttalar sig befinner sig till vänster på den politiska skalan syns nog rätt tydligt. Det som jag tycker är särskilt intressant är att han ännu inte förstått att vänstern ska ge fan i svensk arbetarklass till förmån för de gränslöst förtryckta. Jag har läst mycket av det han skrivit men han har aldrig tillhört mina favoriter, inte minst därför att han gjort en del praktfulla misstag i sitt liv – dock utan att förlora sin plats i offentligheten. Hoppas det inte blev för lätt nu.

Jag har ingen högre tanke om våra intellektuella. Tvivlar på att de alls har en åsikt i frågan. De är vanligtvis väldigt okunniga. Men de har antagligen på känn att det är nåt fel med den officiella ideologin. Och då vill de inte gärna sticka ut huvet.
   De följer efter gängse opinioner. Det är tryggast och enklast. Du kan ju avläsa normala svenska intellektuellas inställning i årsringar! De tänker lika moderiktigt som de klär sig: Det här året börjar de att säga att det är bra med invandring och att gå i jeans, det här året att ha långt hår, det året… Ja, jag menar det är jävligt pinsamt, men så är det!

Indien och Kina är på olika sätt mångkulturella fast det hinduiska verkligen dominerar i Indien och hankulturen i Kina. Men Sverige är ett enhetligt samhälle och ett litet land. Det finns ingen geografisk möjlighet och heller ingen historisk för ett mångkulturellt Sverige. Sverige är en nationalstat. Nationen är en gammal och stabil formation.

Hemspråksundervisningen medför att invandrargrupperna ghettoiseras. Om invandrarpolitiken fortsätter på den vägen får vi raskravaller och bittra motsättningar inom inte alltför lång framtid. Då kan områden söder om Stockholm bli som Manhattan bortom Central Park.

Rätten att ingå i ghetton och bilda underklassenklaver är ingen rättighet utan en förbannelse. Se på Förenta Staterna. Där har denna utveckling lett till uppkomsten av isolat. Där kommer kanske kapitalismen att bevaras i evighet. Det blir en rätt eländig medborgarrätt.

Man kan inte ha sin kaka och äta den. Det förblir svårt att emigrera. Både första och andra generationen får det svårt. Många amerikanska romaner handlar just om detta. Mamma som sitter hemma och bara kan italienska eller jiddisch eller barnen som lämnar henne och lever som amerikaner.
   Barnen får det svårt om de återvänder till gamla landet oavsett om de lärt sig det språket eller ej. Jag vet. Jag talade svenska men kunde inte återanpassa mig som tolvåring i Sverige. Jag hade fått andra värden. Precis likadant blir för en turkisk pojke som återtransporteras.
   Det finns ingen lätt väg. Det finns ingen väg där konflikter och lidande kan undvikas. Bäst kanske att se till att också mamma och mormor lär sig det nya språket. Min grundinställning är att man måste se till att den nya nationens språk blir barnens huvudspråk. Annars blir de medborgare av andra rangen. Underklass.

Däremot är det riktigt att de svenska värdena hotas. Skolans förfall. Avvecklingen av biblioteket och så vidare. Det språk jag skriver förstås inte av många under sexton år. Inte om de inte kommer från intellektuella hem. De flesta ungdomar har gjorts oförmögna att förstå allusioner till bibeln, till klassiker etc. Det är allvarligt. Det hotar vår kultur. Ghettoiseringen av invandrare är av mindre betydelse för den allmänna utvecklingen även om den bidrar till att skapa en splittrad och okunnig underklassmassa oförmögen att organisera sig.
   Assimilationen är nödvändig för att bekämpa detta förfall. I och för sig är den i längden oundviklig. Men en medvetet genomförd assimilation bidrar till att stärka demokratin. Dessutom underlättar den tillvaron åtminstone för andra och tredje generationens invandrare som annars får det onödigt svårt.
   Invandrare borde ta strid för sin assimilationsrätt. Det som nu håller på att utvecklas som följd av den svenska invandrarpolitiken hotar dem ju också fysiskt. Se på Södertälje. Redan flyttar infödda familjer till andra områden för att barnen skall kunna komma i skolor där det inte är så många främlingar som inte kan svenska. Barnen i Södertälje börjar få en sämre start i livet. /…/ Affärsmän och hantverkare säljer ut och ger sig iväg. Hela den vanliga processen är på gång. Det slutar med kravaller och blodsutgjutelser här som i andra länder med liknande politik. Mot detta kan bara sättas assimilation och solidaritet på klassmässig grund.

Skulle vi kunna ha en kroatisk nationalist med svensk medborgarskap eller en sionist med svenskt medborgarskap i UD? I de flesta av de yrken du nämner kan en icke-assimilerad av säkerhetsskäl inte bli tillsatt. Det anser jag helt korrekt. Det är också helt i enlighet med gällande bestämmelser. Så länge vi har en mångkulturell målsättning i Sverige så har vi i verkligheten två slags medborgare. Men om vi hade en klart assimilatorisk politik vore frågan annorlunda. Då fanns bara ett slags medborgare. Se på Förenta Staterna … om man där hade samma officiella invandrarpolitik som i Sverige skulle Kissinger på sin höjd kunnat uppträda som representant för tyska invandrarorganisationen. Endast genom att acceptera assimilation i en officiellt assimilationistisk stat kunde Kissinger nå en hög officiell post. Så står problemet. Sedan kan man tycka vad man vill om Kissinger. Antingen har vi kvar det mångkulturella målet och då kommer majoriteten av landets befolkning kräva att invandrare inte får utses till känsliga befattningar eller också går vi in för assimilation. Då är alla svenska medborgare jämlika.

Jag tror inte att omvärlden tycker särskilt mycket om svenskar. Du vet, på engelska är ”swede” en rova! Att vara svensk i exempelvis USA är synonymt med att vara lite dum! ”Dum, arbetsam och snäll.”

Vi är ett litet folk i ett litet land i Europas utkant och vi vill helst vara i fred. Vi har aldrig ens kunnat ena oss med Danmark och Norge trots att de tre nationerna och deras språk utifrån sett ter sig som en enhet och trots att vi inte tycker att danskar och norrmän är riktiga utlänningar. Men vi har aldrig kunnat enas eller gå samman. Invandrarna har inte förändrat detta.

Just det, Jan Myrdal var det. Hela intervjun finns utlagd på nätet.

Karl-Olov Arnstberg

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.