Vilka är populister?

I en tidigare bloggtext skrev jag om populism. Att populistiska politiker ger farligt enkla svar på svåra frågor, är en bland de politiker, som företräder gamla och etablerade partier spridd och allmänt omfattad uppfattning. Ser man på hur dessa politiker förhåller sig till invandringspolitiken blir slutsatsen den motsatta: de är de verkliga populisterna. Det är visserligen lite si och så med den folkliga förankringen men i övrigt kan man säga att de gör just det som de beskyller sina motståndare för. De levererar enkla, vilseledande och felaktiga svar på svåra frågor. Detta gör de på följande sätt:

1. De ger en felaktig och gravt förenklad bild av dem som beviljas asyl och permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Till att börja med kallas alla som söker asyl för flyktingar. Sjuklöverspolitikerna håller sig också med en standardiserad uppfattning som säger att alla människor inte bara har lika värde utan också är likadana. Den som säger att det exempelvis är skillnad på norrmän och albaner har börjat diskriminera och därmed gjort sig skyldig till främlingsfientlighet och rasism. Alla är lika kompetenta till alla jobb. Anledningen till att det i snitt tar närmare ett decennium för de nyanlända att få ett jobb är svensk segregation, bristande integration, arbetsmarknadens främlingsfientlighet etc. Man får inte, när så är fallet, säga att de nyanlända inte har något att erbjuda som lockar på arbetsmarknaden och att det är huvudskälet till att ”flyktingarna” är och förblir arbetslösa under mycket lång tid.

Om de asylsökande själva uppger yrkesutbildningar och akademiska studier så granskas dessa helst inte. Det kan vara en kort utbildning, som inte går att jämföra med motsvarande svenska utbildningar (läkare till exempel). Det kan vara utbildningar som inte alls är tillämpliga i Sverige därför att här är förhållandena helt annorlunda (exempelvis en juristutbildning). Det kan också handla om rena bedrägerier och köpta betyg, som i följande exempel från en bloggläsare:

Läste artikeln om godhet angående alla syrier som är ”högskoleutbildade” etc. och jag har ett sådant exempel på mitt jobb. En man som bott i Berlin i fyra år, kommer från en privilegierad familj som hade råd att muta militären för att han skulle slippa göra militärtjänsten. Kommer hit som ”syrier” för 3 år sen och får allt betalt nu, körkort, möjligheter att läsa vidare på universitetet etc.

Jag hade förmodligen gjort samma sak om jag var i samma sits, jag är själv en autodidakt och överlevare som arbetat med all från städning, hårfrisörska, och nu senast är jag IT-konsult och tjänar bra. Kontentan är att min käre kollega påstår sig ha pluggat ”IT och Datanätverk” och kallar sig ”Dataingenjör” när han föreläser på universitetet för andra. Sanningen är att han har ungefär lika stora IT-kunskaper som en tonåring som vet skillnaden på inställningar och olika sorters kablar.

Vederbörande har en examen från ett universitet i Dubai daterat för några år sen men kunskapsnivån är obefintlig för en som skall ha pluggat nätverk och IT teknik i fem år. Slutligen så ställer jag mig frågan om inte sanningen är den som är uppenbar, att många av alla ”välutbildade syrier” har fina utbildningar på pappret som dessa köpt då han själv berättat att det varit vanligt att man köper sig certifikat i Dubai och sedan reser till Europa och framställer sig som ”akademiker”.

För min del så känner jag att det inte finns något behov att slå någon på fingrarna, jag är inte chef och inte ansvarig. Han gör de enkla uppgifterna jag inte hinner göra då jag har en betydligt högre kunskapsnivå. Samt att jag känner att det är bättre att han har ett jobb nu när han är här, och att han kan betala skatt och bidra. Att döma är inte upp till mig utan mina tankar gå till det märkliga systemet som inte har några kontroller, utan som blint tror på det som människor säger. Att man fritt får kalla sig dataingenjör med ett certifikat som med största sannolikhet är köpt, stå och undervisa på ett universitet. Komma hit när man bott i Berlin i fyra år utan någon som helst krigshot och få allt serverat på ett fat bara för man är ”syrier”. Jag tycker det är märkligt och som jag säger så hade jag säkerligen kanske gjort samma sak om jag var som han, så jag ifrågasätter egentligen detta märkliga system som jag har börjat kalla den eviga lögnen.

I svenska myndigheters ögon är vem som helst hjärnkirurg eller teoretisk fysiker som säger sig vara det. Då blir det en skam för det svenska samhället att en sådan person, när han eller hon äntligen får ett jobb, blir satt att köra buss.

2. De beskriver svenska folkets motstånd i moraliskt klandervärda termer.

Det här temat tänker jag inte utveckla – det är alltför välkänt. Svenska folket och då i synnerhet medelålders män med utbildning och ledande befattningar råkar illa ut om de drabbas av maktens bannbulla. Rimligen måste man kunna ha en kritisk uppfattning av svensk invandringspolitik utan att det alls är relevant att diskutera rasism, främlingsfientlighet etc. Så här formulerar krönikören Shadé Jalali sig på fackföreningen Unionens hemsida (språkfel rättade). Observera sammankopplingen med hat och Breivik. Budskapet är kristallklart: ni som är kritiska är vidriga, så håll för fan käften!

Att skifta fokus från rasism till invandringskritik är ett viktigt verktyg för att komma in i gemene mans hem. Begreppet hänvisar till att ”man är bara kritisk till invandring”. Men de rasistiska partierna bär fler budskap än så. De verkar för att skapa ett vi och dem samhälle baserat på människors ursprung, etnicitet, kön, sexuell läggning, könsidentitet och religion. De är inte bara kritiska mot invandring. De styrs av hat mot väldigt många olika grupper i samhället och de vill att samhället ska styras av en hatretorik som utesluter och pekar ut. Precis som terroristen Breivik. Hat är inte kritik.

Antirasismen i det svenska samhället har nått sådana dimensioner att det är befogat att tala om en religion.

3. De demoniserar sina politiska motståndare och ger en felaktig bild av deras företrädare och politiska program.

Detta gäller främst Sverigedemokraterna, som av samtliga övriga riksdagspartier betraktas som en huvudfiende. Det spelar ingen roll vad Sverigedemokraterna vill och vad de säger i sitt partiprogram. Rötterna sägs vara nazism och ingenting av alla våldsamma felaktigheter och mobbningar som media frossar i, ges någonsin en rättelse. Partiledaren är givetvis var mans villebråd. Att hata Sverigedemokraterna är helt ok och ingen tongivande vare sig politiker, kulturpersonlighet eller journalist behöver någonsin riskera att i gammelmedia av den orsaken få ett drev emot sig. Däremot, även om man inte sagt ett ont ord om svensk invandringspolitik utan nöjt sig med att ifrågasätta den svenska yttrandefriheten – och därefter äter lunch med några sverigedemokrater, då triggar drevet igång. Det vet Marcus Birro:

Författaren och Världen idags krönikör Marcus Birro åt på torsdagen lunch i Stockholm med några företrädare för Sverigedemokraterna, däribland vikarierande partiledaren Mattias Karlsson. Expressen kom dit med reportrar och fotograf och även konkurrenten Aftonbladet bedömde nyheten så intressant att man lät den ligga överst på sin webbplats en bra stund under torsdagen.

4. När ilskan över den förda politiken breder ut sig på nätet därför att de viktiga frågorna förvägras plats i ”gammelmedia” anser de att näthatet blivit ett så stort problem att politikerna påbörjat ett lagstiftningsarbete.

Det behövs inte någon större tankemöda för att se sambandet mellan det så kallade näthatet och den i det närmaste totala frånvaron av debatt av volymer, asylbedrägerier och den havererade asyl- och anhöriginvandringens konsekvenser i ”gammelmedia”.

Nu tillsätts en utredning, och utredaren lagman Gudrun Antemar ska presentera sina förslag den 31 januari 2016.
Antemar ska titta på straffbestämmelserna för olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning, liksom hur spridning av exempelvis nakenbilder utan samtycke ska bedömas. Ask påpekar att ansvaret är oklart när personer kränks i kommentarsfält på webbsidor.
Mårten Schultz, ordförande i Juridikinstitutet, anser ”helt klart” att det behövs ny lagstiftning och välkomnar utredningen

Det är inte lagstiftning som behövs, i varje fall inte för det ”näthat” som refererar till invandringspolitiken. Det som behövs (mer än så: är helt nödvändigt) är en radikal politisk kursändring.

5. Också om de har förstått att den nuvarande invandringspolitiken är katastrofal (inget överord) så tiger de, såväl externt för väljarna som internt mot sina respektive partier.

En som gett upp hoppet är den förre moderate kommunalpolitikern Björn Schaerström. En av hans salta kommentarer:

Det är märkligt. Här har vi utdragna och sanningssökande KU-förhör om statliga bolag som gör taskiga företagsaffärer, vapenexport och insideraffärer! Här har vi demokratistärkande folkomröstningar om kärnkraft, EU och Euron! Och här har vi en regering som för en invandringspolitik som utgör ett av den svenska historiens största politiska bedrägerier. En omstöpning av vårt samhälle med ekonomiska och sociala implikationer som inte finns i några partiprogram, som ingen av oss fått ta ställning till och som ingen beställt. Bortförklaringar, svepskäl och lögner står som spön i backen! Och ingen namnkunnig intellektuell, delansvarig eller domare vågar tala ur skägget! Här pågår en stöld av svenska folkets resurser och framtida generationers möjligheter. Vissa menar att regeringen borde åtalas för trolöshet mot huvudman. Andra att de borde ställas till svars för en ansvarslöshet större än så!…

Karl-Olov Arnstberg

pdficon_large Utskriftsvänlig version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.