Satsa på vinnaren!

babyEuropa delas i ett väst som beskriver massmigrationen till Europa som en flyktingkatastrof, där det gäller att ställa upp. Tyskland öppnar sina gränser och Angela Merkel har sagt att Tyskland är såväl berett som kapabelt att ta emot 500.000 migranter per år. Sverige ställer sig vid Tysklands sida. Nu råder ett katastrofläge och det krävs en exceptionell insats. Just nu!

I öst är reaktionen den motsatta, med Ungern i spetsen. Trots att de flesta av migranterna bara vill komma vidare, därför att de föredrar Tyskland, England och Sverige, så skärps gränskontrollerna. För Ungern handlar det inte bara om ett inflöde av migranter utan om att skydda den egna kulturen. Ungern är ett land för ungrare.

President Viktor Orbán säger:

Det som står på spel för oss i dagens Europa är livsstilen för europeiska medborgare, europeiska värderingar, överlevnad eller undergång för de europeiska nationerna och, för att vara exakt, deras förvandling till oigenkännlighet. I dag är frågan inte bara vilket slags Europa vi vill leva i, utan om allt det vi ser som Europa alls kommer att existera.

Vid sekelskiftet 1900 fanns det omkring femtiotusen muslimer i Europa. I en folkräkning i Sverige år 1930, sista gången det frågades om religionstillhörighet, angav 15 personer att de var muslimer. Antalet muslimer i Europa var politiskt försumbart fram till femtiotalet. De flesta bodde i Frankrike. I dag bor det ungefär sex miljoner muslimer i Frankrike och lika många i Tyskland. Om Tyskland håller sitt löfte att ta emot ytterligare säg två miljoner migranter under de kommande fyra åren, så stiger antalet med minst lika många miljoner, eftersom ungefär 80 procent av migranterna är muslimer och flera av dem kommer att ta sina anförvanter till Tyskland.

Till nykomlingarna ska läggas att den naturliga befolkningsökningen är ungefär 1,6 procent per år bland muslimer som redan bor i Tyskland. Flera fruar är vanligt bland muslimska män. I exempelvis Berlins Neukölln-distrikt har en tredjedel av de muslimska männen två eller flera fruar.

Muslimska män i Tyskland drar rutinmässigt fördel av välfärdssystemet genom att ta med sig två, tre eller fyra kvinnor från den muslimska världen till Tyskland, och gifter sig med dem i närvaro av en imam. När de väl är i Tyskland begär kvinnorna socialbidrag, och bidrag för separata hem åt dem och deras barn eftersom de hävdar att de är ”ensamstående med barn”.

Enligt ett program i RTT, ett av Tyskland ledande mediebolag, är det en offentlig hemlighet att muslimska män hårdexploaterar välfärden. När jag letar på nätet, så hittar jag en återkommande uppgift om att hela 80 procent av de turkiska muslimerna lever på bidrag och att 70 procent av deras barn aldrig går klart grundskolan. Siffror som man nog bör ta med en nypa salt.

För fjorton dagar sedan skrev Johan Juhlin en artikel på SVT Nyheter med rubriken ”Merkel markerar mot hatet”. Han rapporterade från en presskonferens som Angela Merkel hållit efter sitt sedvanliga hösttal, där hon bland annat sa att Islam är en naturlig del av Tyskland. Det har hon sagt vid flera tillfällen tidigare, exempelvis den 1 juli, då hon efterlyste en större tolerans och respekt för Islam, inte bara i Tyskland utan också i Europa.

Ännu tydligare sa hon det i Dresden i januari. Hon riktade sig till PEGIDA-rörelsen (Patriotische Europäer gegen die Islamisierung des Abendlandes). Då refererade hon till att den förre tyske presidenten Christian Wulff sagt detsamma fem år tidigare. Den gången hade Wulffs påstående utlöst en hätsk tysk debatt.

Några månader senare riktade också den holländske politikern Gert Wilders sig till PEGIDA och sa ”Er kansler, fru Merkel har sagt att Islam tillhör Tyskland och jag frågar er om hon har rätt?” Därpå besvarade han frågan själv: ”Hon har inte rätt.”

Varför säger Angela Merkel detta? En förklaring är att tyska kvinnor föder för få barn. Snittet ligger så lågt som 1.4 barn per kvinna och utan invandring så är drygt åttio miljoner tyskar bara 65 miljoner år 2050. Då kommer också ungefär halva befolkningen att inte längre vara yrkesaktiv. Angela Merkel anser att Tyskland behöver det befolkningstillskott som migranterna erbjuder. En annan förklaring är att hon tillhör den överhet som anammat globaliseringsagendan och gärna ser framväxten av ett låglöneproletariat i Tyskland. En tredje är att spänningarna i Tyskland nu nått en nivå där ansvarsfulla politiker måste göra allt de kan för att gjuta olja på vågorna. Angela Merkel säger det hon finner politiskt nödvändigt, alldeles oberoende av vilken uppfattning hon egentligen har.

Jag har sparat den – åtminstone för mig – mest chockerande tolkningen till sist: Angela Merkel menar inget särskilt med sitt konstaterande. Hon konstaterar bara faktum:

Islam är en del av Tyskland. Muslimer möter i dag inget motstånd när de vill sätta sina barn i muslimska skolor. Vad de lär sig där har tyskarna dålig koll på. Det är troligt att rätt många får en rejäl dos muslimsk ideologi i den undervisning som ges av radikala muslimer. Att flera av Tysklands förbundsländer, inbegripet Bayern, Nordrhein-Westfalen och Hessen, har infört islamska studier i sina kommunala skolor verkar inte vara någon politiskt het fråga. Hessen erbjuder för övrigt muslimsk religionsundervisning redan från första klass. I Hamburg kräver muslimska radikaler att såväl lärarna som eleverna i ett dussintal icke-muslimska skolor ska följ islamiska normer. I Wuppertal har radikala muslimer utnämnt sig själva till ”shariapoliser” och delar ut flygblad med den islamiska uppförandekoden i de av stadens områden som domineras av muslimer. I Bremen har myndigheterna med stadens muslimer skrivit på ett avtal där de förbinder sig att erkänna tre muslimska helgdagar och muslimsk representation i statliga institutioner. Muslimerna ska också ha rätt till halalmat på fängelser och sjukhus och inte stöta på något motstånd, när de vill bygga nya moskéer. Med andra ord, Tysklands muslimer är inte intresserade av att assimileras utan de stärker sin minoritetsstatus. Många talar inte tyska och känner sig inte som tyskar, trots att inte bara de själva utan också deras föräldrar är födda i landet.

Observera, Angela Merkel förklarar inte för oss att muslimer har rätt att leva i Tyskland, att det råder religionsfrihet och sådant där, utan hon talar om islam. Det hon faktiskt säger är att sharia är en naturlig del av det tyska rättsväsendet. Hon säger också att islams syn på kvinnan som en varelse mindre värd än mannen, tillhör den tyska normaliteten. Pressar man påståendet lite, så menar hon också att det är ok att salafister står på tyska järnvägsstationer och värvar anhängare i migrantströmmen. Salafisterna, det finns ungefär sjutusen av dem i Tyskland, bekämpar aktivt demokratin och är en av de starkast växande extremriktningarna inom islam. Hon kommer också farligt nära tredje rikets nazism, när hon med sitt påstående också accepterar islams syn på judar, med tillägget att det också gäller avfällingar icke-troende. ”Död åt dem!”

Ja, jag vet att det är tillspetsat men får vi tro Angela Merkel tillhör det den tyska normaliteten att tänka så. En sorgset sarkastisk kommentar hittar jag på nätet: Sorry, men det är så vi gör här i Tyskland. Vi accepterade nazismen. Därefter demokratin. Nu är det islams tur. Det är vår akilleshäl. Sorry! Vi ses på slagfältet!

Angela Merkel konstaterade redan 2010 att det politiska projekt som syftade till att införa mångkultur i Tyskland hade misslyckats. Hon syftade då på de turkiska arbetare som importerades i form av gästarbetare redan i början av sextiotalet.

Slutsats: mångkulturen är en flopp men eftersom islamiseringen är så framgångsrik, låt oss importera flera muslimer. Många fler!

Karl-Olov Arnstberg

pdficon_large Utskriftsvänlig version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.