Elva reflektioner från Bloggläsare

obama
1. Jag lutar mer och mer åt uppfattningen att journalister varken är så väldigt vänster (de lever ju i varje fall inte så) eller särskilt rabiata. En journalist är en hantverkare som gör sitt jobb, och hans jobb är att berätta en historia med en given rollbesättning. Denna rollbesättning är som i Opera comique inte verkliga sammansatta människor utan karaktärer. Barnet, den flyende kvinnan, den förtryckande mannen, den rasistiske lantisen etc. Likaså den rättskaffens krönikören, den ansvarstagande ledarskribenten, den utsatta och förtryckta kvinnan som säger ifrån. Rollen ”Arbetaren” är dock ute i kylan, eftersom han dels är man och dels röstar på Sverigedemokraterna.

2. Vårt modersmål har impregnerats, ja förgiftats, med ideologiskt betydelsebärande, för tanken närmast betungande och definitivt styrande faktorer. Dessa förskjuter ständigt fokus från en redig verklighet till en önskad illusion. Vi har tillåtit politiker- och medieklassen att utveckla värdegrundens dogmatismer till den grad, att vi som väljer terrängen framför kartan känner oss övergivna, vilsna och i en del fall desperata.

3. I natt hamnade svärfar på akuten med njurstensanfall (på lasarettet skär de ständigt ner på, så det är väl mest ett stort hus kvar). Akuten var full med utlänningar till 95 %. Övriga var två svenska tjejer, som hade suttit där sedan tidig kväll, en tant och mina svärföräldrar. Det blev en brits i korridoren under den natten. Ingen frukost i morse när han skrevs ur. Detta trots att han är diabetiker. Mina svärföräldrar hade åkt bil, men då tydligen sjukresorna är indragna för svenskarna fick tanten de träffat sätta sig på bussen, när hon skulle hem. Medan en afghansk kvinna kunde sätta sig i taxi för 40:-, när hon skulle hem till sin förläggning.

4. Du har väl sett hur den nya idén med anställning av nyinvandrade är utformad? Jag kollade upp med myndigheterna och blev helt chockad. Svenskar utesluts från skattefinansierade jobb som storbolag kan tjäna grovt på.

5. Oavsett ekonomiska incitament för att öka barnafödandet kommer fruktsamhetstalet i Västerlandet att förbli för lågt, så länge den normgivande familjen är två barn. Två barn kompenserar inte för den delen av befolkningen som inte skaffar barn eller för överdödlighet. Majoriteten av alla människor önskar inte en ”liten” eller ”stor” familj utan en som anses normal eller rättare sagt komplett. Vad som är en ”komplett” familj (dvs varken stor eller liten) är kulturellt betingat och är för det mesta två barn i Europa (med undantag av den tyskspråkiga världen där ett barn blivit en accepterad komplett familj). I Sverige är tvåbarnsfamiljen hårt inpräntad som det normala.

6. Jag noterar hur semantiken används för hjärntvätt och indoktrinering, helt i Goebbels anda, på just det sätt som lingvisten Viktor Klemperer beskriver det i sin bok ”Tredje rikets språk.” I vårt dagsaktuella Sverige ser jag hur språket omformuleras för att dirigera vårt tänkande: Zigenare ändrades till romer, till tiggare, till EU-migranter. Och?
Det femte alternativet kom fortare än jag trodde: “Privata penninginsamlare.” Denna beteckning dök upp i S-tidningen ”Aktuellt i Politiken” denna vecka.

7. Jag har länge undrat över föräldraförsäkringens utformning, som mer eller mindre tvingar unga människor att vänta med att skaffa barn ganska långt upp i åren. Systemet kunde ju enkelt förändras för att underlätta för de unga. Det borde vara så att studenter får den föräldraförsäkring som deras utbildning leder till, förslagsvis baserad på ingångslönen. Då skulle de ha råd att skaffa barn och behöver inte vänta tills de fått sitt första jobb och kvalificerat sig för en föräldrapenning. Bra för alla; de unga som vill skaffa barn, arbetsgivarna som inte behöver räkna med att alla nyanställda blir föräldralediga inom ett år, och för Sverige där ambitiösa unga människor skaffar fler barn.

8. Hur ska man få folk att förstå att demokrati och nationer hänger ihop? Minns hur jag under en paus i filosofiföreläsningen ville diskutera denna fråga med en kompis. Ville höra med just honom, då han varit historielärare på gymnasiet. Jag kammade noll. Så kunde man inte säga. Att frågan var mycket mera komplicerad och krävde långt resonerande. Denna makalösa hjärntvätt om nationsgränser som självaste hin håle!

9. Poli-medias folk är extremt noga med att välja ”vita” dyra bostadsområden, där de kan odla sina maktambitioner över svenska folket. På sikt blir konsekvensen att Sverige utvecklas med ännu skarpare segregation. Vi kommer nog att se en uppdelning de facto i vita och färgade områden där badhus, bibliotek, skolor etc. blir ”rasuppdelade”. Likaså nöjesliv där konserter och opera också i fortsättningen blir ett nöje för etniska svenskar. Även ökad uppdelning på krogen tror jag blir en trend. Semestrar kommer att vara uppdelade med sommarstugor, vintersemestrar och natursemestrar som de etniska vita sätten att semestra (och isolera sig). SVT kommer att fortsatt hålla fanan högt med muslimska högtider och inkvotering av våldsvänster, radikalfeminister och HBTQ. Två samhällen kommer att byggas upp samtidigt som transfereringar kommer att minska (det finns inga pengar). Följden blir att vi i samhället får en vit lågmäld elit med pengar och en krävande rasifierad underklass. Antirasisterna på Södermalm är i färd med att skapa det ultimata rasistiska samhället.

10. Det “postmoderna projektet” brukar, till det yttre och då man exempelvis undervisar statligt anställda eller i skolorna, hävda att man verkar för “ökad jämlikhet”. Det kan de flesta acceptera. Bakom deras idéer finns dock mera grundläggande teser som avser att montera ned det mesta av våra föreställningar om kön, föräldraskap, etnicitet, länder, välfärd mm. Allt syftar till att påvisa att inget av det som vi vanligen uppfattar som gällande har någon betydelse. För att påvisa att den heteronormativa familjen är en social konstruktion hyllas rätten för kvinnor till insemination, man hyllar homopars rätt till adoption och hävdar att familjer kan se ut hur som helst. Vissa förskolor har infört begreppet förälder i stället för pappa och mamma. Barnen skall förstå att de inte har några som helst bindningar till sina föräldrar.

11. Jag känner verkligen hur det kryper i skinnet när jag hör ”propagandan” forsa ur folks munnar, får nästan samma flyktkänsla i kroppen som när man möter någon läskig person i en mörk vägtunnel. Kunskapsresistensen som breder ut sig är fruktansvärd.

Något redigerat och sammanställt av Karl-Olov Arnstberg

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.