Staten och feminismen del II

staten
I första delen av denna text prövade jag att ge en biologisk bild av kvinnliga preferenser. Det är rimligt att också säga något om hur männen fungerar. Är det inte likadant för deras del? För att kunna ge ett svar måste jag först skissa lite på vad som är typiskt manligt respektive typiskt kvinnligt beteende, när ”de unga tu träffas och blifva ett”.

För unga giftaslystna kvinnor är det optimala beteendet inte att ta risker utan att ”go with the flow”, följa majoriteten. De ska inte vara viljestarka och intressanta, inte sticka av utan satsa på att vara söta, trevliga och lukta gott. Oddsen för att det kommer män och uppvaktar dem och att detta resulterar i barn, är ganska goda. Sedan gäller det för kvinnorna att välja det bästa erbjudandet och där kan det förstås gå väldigt snett, på det sätt som togs upp i den föregående bloggtexten.

Om männen tillämpar den kvinnliga strategin, att bara vänta tills den rätte dyker upp, är risken stor för att de förblir singel och barnlösa. En majoritet av alla män som någonsin levt har inga ättlingar i rakt nedstigande led i livet i dag. Män måste chansa, hitta på nya saker, vara kreativa och utforska de sexuella möjligheter som erbjuds. Männen skämtar, gör sig märkvärdiga, uppvaktar, bjuder flott, köper presenter och hoppas på framgång. Det gäller att överglänsa eventuella konkurrenter.

Så blir det dags för äktenskap, en strängt monogam institution. Många män kräver att kvinnorna ska vara oskulder vid äktenskapet ingående (parningen). Anledningen är biologisk. Annars kan en man inte vara säker på att vara far till barnen. Kvinnan ställer inte samma krav på mannen, eftersom hon antas veta vem som är far till hennes barn. Däremot har båda makarna samma höga krav på trohet. På så sätt betslas och kontrolleras den frestande sexualiteten. Otrohet spräcker kärnfamiljen.

Med den sexuella revolutionen i slutet av sextiotalet sker ett paradigmskifte. Länken mellan sex och äktenskap bryts. P-pillret spelar en stor roll i frigörelsen. Unga kvinnor måste inte längre, på grund av risken för graviditet, avstå från erotikens njutningar. Dels leder det till att en liten grupp män får väldigt många kvinnor, vilket i sin tur betyder att väldigt många män återigen ratas, som fallet var före industrialismen. De har tur om de träffar någon som alls vill vara med dem. The Winner takes it all.

Men vinnaren överger också. Det finns alltid ännu fler kvinnor att erövra; hon på andra sidan staketet är nog yngre och vackrare. Risken ökar för att kvinnorna, trots p-pillret, ändå blir ensamma mammor. Ekonomiskt är detta givetvis problematiskt för staten, som får en accelererande utgiftspost, som tidigare landade på mannen och kärnfamiljen. Någonstans såg jag att de ensamma mammorna för svenska staten drar en extrakostnad på mer än två miljarder kronor per år.

Politiskt sker också en förändring. Biologiskt sett är kvinnor traditionella. Förändringar medför risker, vilket hotar tryggheten och därmed deras och barnens existens. Detta var i synnerhet tydligt för den tidiga fackföreningsrörelsen, där män som strejkade för bättre villkor inte bara hade arbetsgivarna att tampas med utan också sina fruar. Med den sexuella frigörelsen förändras spelreglerna och kvinnorna svänger politiskt åt vänster. Välfärden blir rentav mer angelägen för dem än för männen, eftersom den utgör en garanti för att de kan försörja sig själva och sina barn, om mannen galopperar vidare till grönare ängder.

När välfärden och frigörelsen kombineras minskar kärnfamiljens nödvändighet. Detta är mycket allvarligt, eftersom den framgångsrika västerländska staten har kärnfamiljen som sin viktigaste byggsten.

Nu går vi tillbaka till mellankrigstiden och Sigmund Freud. Han lyfte fram den kontrollerade sexualiteten som samhällets bindemedel. En av hans huvudhypoteser, framförd i synnerhet i ”Civilization and Its Discontents”, som gavs ut 1930 och nog får betraktas som en av hans viktigaste skrifter, är att den monogama kärnfamiljens tuktade sexualitet förklarar varför den västerländska civilisationen under 1800-talet senare del tog ett språng framåt, blev förkrossande överlägsen och kom att dominera alla andra civilisationer på jorden.

Freud menade att när varken män eller kvinnor hade möjlighet till sexuell utlevelse, utöver det ransonerade utbud som kärnfamiljstillvaron erbjuder, kanaliseras energin mot andra uppgifter. Framför allt blir arbetet ett substitut. Det är inte sexuell utlevelse utan arbete som bygger civilisationer.

Det som gör att västerlandet utvecklingsmässigt kan ta ett språng framåt är det monogama äktenskapet och kärnfamiljen, som bygger på att mannen har tillräckligt bra ekonomi för att klara att försörja en kvinna och sina barn. Västerlandet är överlägset den muslimska civilisationen eftersom monogami frigör mer energi än polygami. Återigen, den polygama samhällsformen är överlägsen den promiskuösa. Det betyder att när den västerländska civilisationen skiftar från monogam till promiskuös, så öppnar den dörren för det polygama islam.

När kontrollen över kvinnornas sexualitet går förlorad leder det till en civilisation som är mindre väl sammanhållen, mindre målinriktad, mindre handlingskraftig. Den kollapsar antingen genom att misslyckas med sin reproduktion (alltför låga födelsetal) och/eller en inre upplösning och anarki, vilket gör det möjligt för en mer kraftfull civilisation att ta över.

Fyra år efter Freuds ”Civilization and Its Discontents” ger antropologen J.D. Unwin ut en bok med titeln ”Sex and Culture”. Boken kan laddas ner från nätet. Det är för övrigt samma år som makarna Myrdals ”Kris i befolkningsfrågan” publicerades. Jag kände inte till Unwin utan blev tipsad om honom av en vän, som skickade en länk till en domedagspredikan som finns på nätet. Ett av skälen till att Unwin inte är så välkänd är att han dog vid unga år.

Som så många andra samhällsforskare på trettiotalet, var Unwin freudian. Han bestämde sig för pröva Freuds hypotes. Finns det ett samband mellan hur ett samhälle kontrollerar medlemmarnas sexualitet och utvecklandet av civilisationer? Unwin studerade 80 stamkulturer och sex civilisationer under femtusen år. De sex civilisationerna var romarriket, grekerna, sumererna, morerna, babylonierna och den engelska civilisationen från 1500- till 1900-talet.

Unwin avstod från att moralisera och var strikt vetenskaplig. Han kom fram till att Freuds hypotes om betydelsen av kontrollerad sexualitet bekräftades. Alla framgångsrika kulturer som vi känner i historien har kontrollerat kvinnorna i en utsträckning som inte bara i dag är svår att förstå utan också totalt omöjlig att acceptera. Exempelvis bestraffades otrohet i 1500-talets England med den otrogna hustruns död. Men inte nog därmed, mannen som var skyldig måste köpa en ny hustru till den man som blivit bedragen.

Gemensamt för de kulturer som Unwin studerade var, att när kvinnorna fick större rättigheter, när det exempelvis inte var nödvändigt för en kvinna att vara oskuld vid giftermålet och när det blev möjligt för henne att skilja sig, så var det liktydigt med en samhällelig upplösning. Unwin påstod att när ett samhälle släpper på det monogama kravet, följer socialt kaos inom tre generationer, det vill säga när barnbarnen till den generation som övergav monogamin blivit vuxna. Det stämmer bra med vad som händer i dag, i Västerlandet, i Europa. Jag misstänker starkt att om Unwin fått se det västerländska samhälle vi lever i idag, ett halvsekel efter den sexuella revolutionen, så skulle han säga att det visade alla tecken på en snart förestående kollaps.

Skadorna är förmodligen irreparabla. Den enda lösningen är ett återvändande till ett samhälle där männen återtar kontrollen över kvinnorna och det är inte särskilt troligt att det kommer att ske. Västerländska män vill nog inte ens i sina allra mest privata drömmar dominera kvinnorna på det sättet. Idealet med jämställda kvinnor omfattas av båda könen.
Alla tecken tyder på att Unwins slutsatser är korrekta. Europa har gått från ett kontrollerat kärnfamiljssamhälle och världsdominans, till ett sexuellt upplöst samhälle, som står på lerfötter. Därmed erbjuds den västerländska civilisationens värste konkurrent nya möjligheter. En vital och expansiv muslimsk civilisation attackerar en svag och feminiserad europeisk civilisation.

Den muslimska civilisationen har stenhård kontroll på sina kvinnor. Här är det inte tal om någon kvinnlig frigörelse. Inte heller om att minimera barnafödandet. Därmed kan de kanalisera om den sexuella energin, inte på samma sätt som den västerländska till att bygga en högkultur, men väl till att bli en stark erövringskultur. Freud och Unwin skulle, om de hade sett vårt samhälle, förklarat att det vi upplever är mötet mellan en västerländsk civilisation som på grund av den kvinnliga frigörelsen förlorat en stor del av sin energi och går mot en inre upplösning och en muslimsk kultur som har en högre energi och således kan erövra västerlandet.

Med detta synsätt är det den sexuella revolutionen på 1960-talet som inleder den västerländska civilisationens fall. Svenskarna är ett folk som lägger ner stor energi på att ligga i absolut framkant. Ska det skapas ingenjörer, ja då ser vi till att de bästa skapas i Sverige. Ska kvinnor frigöras? Jajamensan! Ska feminister styra landet? Bäst även där. I Sverige har de manliga männen förlorat kontrollen över såväl samhället som kvinnorna. De feminina männen och kvinnorna tar över. Vi ser resultatet.

Karl-Olov Arnstberg

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.