Värdegrundsarbete i filmfestival för skolungdomar

När Gunnar och jag började blogga fick vi rådet att inte skriva för långt. Högst en sida kanske, mer orkar läsarna inte med. Det har vi inte lytt. Nästa text från mig kommer att bli extra lång, utan att därför vara särskilt lättläst. Dagens anonyma gästskrivare är i gengäld lite mer kortfattad.

***

Skolbio 2016 har i år en filmfestival för Stockholms skolungdomar, årskurs nio till gymnasiet. På hemsidan förklarar man:

Skolbion är ett unikt tillfälle för ungdomar att se kvalitetsfilm från hela världen på en riktig biograf. Varje år gör festivalen ett urval av filmer som kompletterar skol-och gymnasieundervisningen. Filmerna som visas är vitt skilda berättelser från hela världen. De behandlar alla viktiga dagsaktuella ämnen, så som mänskliga rättigheter, politik, kärlek och maktstrukturer.

Grupper av elever har under november månad kunnat se film för 35 kronor per person och då ingår ett gratis årskort (värde 260 kr) för att se mer kvalitetsfilm på Skolbio. Festivalens huvudsponsorer är kulturförvaltningen i Stockholms stad, Stockholms landsting och Filminstitutet. Skolbio har haft politiskt stöd sedan många år. 2007 skrev Roger Mogert (s) en motion i Stockholms kommunfullmäktige om att stödja verksamheten:

Stockholms stad bedriver sedan 10 år tillbaka skolbioverksamhet vilken riktar sig till både grundskola och gymnasieskola. Skolbio och mediepedagogik kan användas som såväl ett ämnesöverskridande verktyg för att nå målen i skolan som för att stimulera till ett kritiskt förhållningssätt till bild- och formspråk och som en möjlighet till kreativ utveckling.

Film och mediepedagogik är således verktyg som ska används för att nå målen i skolan, som demokratisk fostran, men också för att stimulera till kreativitet och ett kritiskt förhållningssätt. Så hur används detta verktyg i praktiken, var ligger tyngdpunkten i denna festival för unga?

Årets filmfestival har fem teman:

  • Demokrati
  • Traditioner och revolt
  • Drömmar
  • Ung kärlek
  • Estetik

Under temat ”Demokrati” finns fem filmer. Två handlar om svårigheter och drömmar bland ungdomar i muslimska samhällen, två behandlar polisvåld respektive vapenlobby i USA, och en behandlar polisvåld och kamp för rättvisa i Brasilien. Trailers om polisvåldet och vapenfixeringen är dokumentärer fulla med skottlossning, skrik och förtvivlade människor, medan de islamska filmerna har en lågmäld vänlig ton och visar hur sympatiska människor försöker hantera en svår situation. Av de 22 filmerna i festivalen behandlar 11 ungdomars liv i islamska länder.

I temat ”Traditioner och revolt” utspelar sig tre spelfilmer i muslimska samhällen, de handlar om förbjuden kärlek. En indisk komedi handlar om kvinnlig frigörelse.

Temat ”Drömmar”, innehåller sex filmer. Två filmer från muslimska samhällen, den ena är en komedi om unga män i Nigeria som gläds åt tiden innan de ska påbörja sina universitetsstudier, den andra beskriver en fransk mor som på djupet försöker förstå sin dotter som anslutit sig till IS. USA skildras i två kriminalhistorier där ungdomar drömmer om snabba pengar. I en film om Grekland visas på ungdomars hemlöshet och klassklyftor, Tyskland presenteras med en film om fördomar mot en afroamerikansk pojke som försöker passa in, men blir missbedömd eftersom han förväntas vara hip-hoppare.

Temat ”Ung kärlek” har tre filmer om kärlek i muslimska länder. Möjligen tangerar en av dem homosexualitet, av fotot att döma, och en annan har en trailer som skulle kategoriseras som omöjlig buskis om den var gjord i ett västerländskt land, men exotismen legitimerar. Italien skildras via en ung kvinnas kärlek till en fängslad rånare. Ung kärlek i Frankrike handlar om (homosexuell?) vänskap/kärlek mellan en färgad och en vit ung man.
Sist temat ”Estetik” visar två filmer, en fransk om balett och en engelsk om en före detta porrstjärna som försöker stjäla ett konstverk.

Så hur ser helheten ut för alla dessa berättelser? Medan vi möter ungdomar i islams värld genom deras drömmar om en bättre framtid, sökandet efter sanning, förbjuden kärlek och komedi (i 10 av 11 filmer), så beskrivs västvärldens ungdomar genom filmer om polisvåld, kriminalitet, hemlöshet och klassklyftor samt fördomar som vänds till kärlek inom mångfalden av etniciteter. Filmpresentationerna ger således en märklig bild av vår värld.

Finns det inte något positivt att visa om västerlandets demokratiska system? Är det rimligt att demokratin skildras genom vapenlobbyister och polisvåld i USA? Var är de välartade svenska, tyska, amerikanska, israeliska och ryska ungdomarnas drömmar och strävan att forma ett bra liv? Var är Pussy Riot, kärleken i Paris, och var är det mörka islam med flickor som kidnappas av Boko Haram, könsstympning eller ”prostitution bakom slöjan”?
Om vi skulle vända på titlarna, vad skulle vi få för filmer då? En film om polisvåld i Tunisien, framtidsdrömmar bland ungdomar i Sverige (kanske samer för exotismens skull), en färgsprakande komedi från Israel, klassklyftor och hemlösa i Jordanien, kärleken till en rånare i Nigeria, en afroamerikansk pojke försöker passa in i Saudi-Arabien, kriminella ungdomar i onåd hos knarkbossar i Syrien, en kärlekskomedi från Paris, en mor försöker förstå sin dotter som vill gå i kloster, och en före detta porrstjärna försöker stjäla ett konstverk i Istanbul…

Filmerna om muslimska länder, deras kärleksbekymmer, drömmar och fester naturaliserar och gör svenska ungdomar bekanta med islams tankevärld. Filmer där skolungdomarna får möta inspirerande och kreativa västerländska ungdomar tycks ha uteslutits ur filmfestivalens program. Enligt filmens urval drömmer västvärldens ungdomar om snabba pengar och stölder, och är rädda för polisvåld och orättvisor. En film visar till och med en fransk flicka som anslutit sig till IS och modern måste förstå hennes val för att få henne tillbaka. Som positiv motvikt visar ett par västerländska filmer på kärlek och förståelse inom mångfalden av etniciteter där inhemska ungdomar kommer till insikt och ändrar sina förutfattade meningar.

För att den önskade meningen i filmen verkligen ska gå fram tillhandahåller Skolbio en mediepedagogisk handledning till läraren för de efterföljande diskussionerna, ”som ger förslag på teman och diskussionsfrågor till klassrummet”. Det är inte så svårt att räkna ut vad diskussionerna avser att leda fram till. Tyngdpunkten i Skolbios verksamhet är att stödja skolans mål och bibringa ungdomar den rätta värdegrunden. Här använder värdegrundsarbetarna mediepedagogik och filmens suggestionskraft för att forma våra ungdomars världsbild och identitet.

Filmerna i Skolbio 2016

Tema ”Demokrati”

  • Raving Iran – Irans musikliv och unga människors dröm om ett annat liv
  • Under the Gun -vapenlobbyister och skolskjutningar i USA
  • In the Shadow of the Hill – polisvåld i Rio de Janeiro
  • Do not resist – polisvåld i USA
  • After spring – berättelser, drömmar, syrier i jordanskt flyktingläger

Tema ”Traditioner och revolt”

  • Barakah Meets Barakah – identitet och socioekonomiska skillnader i Saudiarabiens första komedi om förbjuden kärlek
  • Sand Storm – Beduinkvinnor i den israeliska öknen och skiljelinjer
  • The Dark Wind – IS anfaller Yezidier
  • Lipstick under my Burkha – kvinnlig frigörelse i Indien

Tema ”Drömmar”

  • As you are – sorgligt om vänskap homosexuell kärlek och polisundersökning i USA
  • Green White Green – färgsprakande komedi om Nigeria
  • Road to Istanbul – hur en mor försöker förstå sin dotter som funnit islam och gått med i IS
  • Park – klassklyftor och hemlösa ungdomar i Grekland
  • The Land – kriminella ungdomar i USA hamnar i onåd hos knarkbossar
  • Morris from America – Afroamerikansk pojke försöker passa in i Tyskland

Tema ”Ung Kärlek”

  • Being 17 – Färgad och vit kille som finner vänskap i Frankrike (homosexualitet?)
  • The Wedding Ring – Film om Nigeria, där en ung kvinna som varit i väst återvänder och kärleksfullt slussas tillbaka in i traditioner.
  • Heidi – förbjuden kärlek i Tunisien
  • Malaria – förbjuden kärlek och fejkad kidnappning i Iran
  • Fiore – Kärlek till en rånare i ett italienskt fängelse

Tema ”Estetik”

  • Reset – Balett i Frankrike och gamla strukturer
  • The Banksy Job – en före detta porrstjärna själ ett konstverk av Banksy

I något redigerat skick återgivet av Karl-Olov Arnstberg

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.