Varför diskuterar vi inte den stora befolkningsförändringen? Del 2

För tre blogginlägg sedan presenterade vi ett diagram på de nya siffrorna vad gäller befolkningsutvecklingen sedan millennieskiftet från Statistiska Centralbyrån (SCB). Bloggposten kan läsas i sin helhet här.

I korthet visade vi att befolkningen mellan 2000-2016 med utländsk bakgrund har ökat med drygt 1.1 miljoner personer samtidigt som de personer som har svensk bakgrund minskade med drygt 21.000. (Siffrorna avser personer som är folkbokförda i landet och en stor del av det stora inflödet i slutet av 2015 finns ännu inte med i staplarna).

Nedanstående diagram är avsett att fördjupa informationen. Tittar vi i detalj på utvecklingen kan vi se att det är gruppen som är barn till två svenskfödda föräldrar som i särklass minskar mest i vårt land, vilket naturligtvis får konsekvenser för Sveriges framtida demografiska sammansättning. Den svenskättade delen av befolkningen kommer att utgöra en allt mindre andel av alla som lever här. Vi går med andra ord från att vara ett folk till att bli en befolkning. I vår förra bloggpost beräknade Kyösti Tarvainen, pensionerad docent i systemanalys vid Aaltouniversitetet i Helsingfors, att svenskarna skulle vara i minoritet i sitt eget land år 2065.

Nästa diagram (källa SCB, avser folkbokföring) visar på vilka länder som de nya svenskarna kommer ifrån. Nettoinvandring är invandring minus utvandring. 2016 var nettoinvandringen till Sverige drygt 117.000 personer. Här ligger Syrien i topp i en klass för sig, men har det gemensamt med flera länder på listan att de tillhör de mest dysfunktionella och våldsamma i världen. Sverige ligger däremot sist vad gäller nettoinvandring, trots att politiker ofta tidigare har hävdat att svenskarna är den största återvändande gruppen. Då har de inte räknat med dem som är födda här, men som lämnar landet.

Under de kommande fem åren, 2017-2021, förväntar vi enligt Migrationsverkets senaste prognos från i början av februari att stå inför mycket stora volymer av både asylsökande och anhöriga som vill hit. Det är svårt att ge en exakt prognos eftersom verket gör mycket flexibla spann för dem som kommer att söka asyl. Men en rimlig beräkning är ungefär 250.000 asylsökande inom denna period, liksom 340.000 anhöriga. Det är nästan 600.000 personer. Till dessa förväntas också drygt 100.000 arbetskraftsinvandrare utanför EU/EES att komma hit.

Den avgörande frågan blir då hur många som kommer att få stanna och på vilka grunder det kommer att ske. Den skärpta svenska lagstiftningen med tillfälliga uppehållstillstånd för asylsökande och försörjningskrav för anhöriga innehåller många undantag. Till det kommer regeringens och våra myndigheters oförmåga att avhysa dem som har fått avslag.

I det senaste avsnittet av Swebb-teves program Lördagsmorgon, diskuterar ekonomidocenten Jan Tullberg och jag bland annat dessa problem under rubriken ”Om massinvandringens ofattbara konsekvenser”. Programmet kan ses här:

Gunnar Sandelin

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.