Svenskarna äger Sverige


Regina Lund ställer i en tevedebatt frågan vem som äger världen. Ämnet är de afghaner som fått avslag på sina asylansökningar och strejkar på Medborgarplatsen. Ytterligare en fråga som ska debatteras i samma program är ”kvinnlig orgasm”. Filosofen och författaren Ann Heberlein, som också bjudits in som debattör, tar för givet att det är i det senare ämnet Regina Lund ska delta. Dock visar det sig att den kvinnliga orgasmen blivit inställd. I en text på ”Ledarsidorna” skriver Ann Heberlein om hur debattörerna samlas i vip-loungen innan programmet startar:

Skådisen Regina Lund, känd bland annat för att ha visat sig i tv iförd endast blåbärssoppa, förlovat sig med sig själv i ett flygplan och för sina spirituella förmågor (f ö den enda gäst som fått egen loge) kommer insvepande iförd en kaftan. /…/ Sminköserna gör ett bra jobb med både mig och Regina. Hon vill ha glitter i sina dreads och sminköserna engagerar sig mangrant i att välja rätt färg. De fastnar för guld. Producenten kommer in för kort briefing. Det blir inget prat om orgasm. Regina ska istället bidra med sina åsikter om demonstrationen på Medborgarplatsen. Den har hon, enligt sig själv, funderat mycket på och dessutom skrivit om (?). Producenten frågar om hon vill säga något om terrordådet (i Barcelona). Hon nickar så att hennes glitterbeströdda dreads piskar runt hennes väna ansikte. ”Jag kan prata om allt!” svarar hon och producenten klappar om henne. /…/

Regina Lunds fråga är retorisk. Svaret är givetvis att ingen äger världen. Och skulle det visa sig att det faktiskt finns någon person eller släktklan som kan göra anspråk på att äga världen, är det omoraliskt och fel. Världen tillhör alla människor, eller om man så vill: världen tillhör allt liv på jorden. Enkelt formulerat: världen tillhör oss alla. Eller ingen. Vem äger månen? Vem äger Saturnus?

När frågan om vem som äger världen ställs i en tevedebatt som handlar om utvisningshotade afghaner, behöver vi inte tvivla på vad Regina Lund vill ha sagt, nämligen att dessa måste naturligtvis få stanna. De har samma rätt att vistas i Sverige som alla andra. Vi äger inte världen och eftersom Sverige är en del av världen, så …

Där sprack argumentet. Även om ingen äger världen, hela världen, är denna uppdelad i nationalstater, som ägs av sina befolkningar och gränserna är för flertalet länder stenhårt bevakade. I en del fall verkar det som att den politiska adeln uppfattar sig själva som ägare, i Sverige till exempel, men den frågan är ett lämpligt ämne för en egen bloggtext i framtiden.

Svaret på Regina Lunds fråga är att det finns ingen del av världen som är ”oägd”, det vill säga fri. Däremot finns det delar av världen där flera stater gör anspråk på att vara ägare. Så är inte fallet med Sverige, och heller inte med Afghanistan. Åker svenskar till Afghanistan och kräver att få stanna därför att ”ingen äger världen”, vem tror att det skulle fungera som argument inför afghanska myndigheter? Jag har svårt att tro att Regina Lund ens skulle ha lust att testa, hon ger nämligen inget som helst intryck av att vara dum.

Utgår vi från att Regina Lund allra minst är normalintelligent är frågan varför hon inte säger det självklara:

Om dessa afghaners asylansökningar prövats av Migrationsverket och de fått avslag, så måste de utvisas. En stat där inte myndighetsbesluten respekteras är mycket illa ute. För övrigt, vad kan den som inte satt sig in i afghanernas asylansökningar och läst motiveringarna för att de fått avslag, överhuvudtaget säga? Varför är detta alls ett ämne som lämpar sig för en debatt i svensk teve? Tycker Sveriges television, en statligt ägd stiftelse, att diverse debattörer och artister på bästa sändningstid ska ifrågasätta myndighetsbeslut? Ska vi kanske skrota Migrationsverket därför att ingen äger världen? Eller vad anser producenterna på Sveriges televison? Har de möjligen missat att det inte är dessa unga afghaner som äger Sverige utan det gör svenskarna. Som vilket som helst av mina barnbarn skulle kunna fråga: ”Hur dum kan man vara, på en skala ett till tio?” (Svar: ”Tretton, minst”).

Det är väl ungefär vad jag skulle säga men visst kan jag förstå att Regina Lund inte gör det, därför att det skulle medföra allvarliga konsekvenser för hennes fortsatta kändiskarriär. Men faktiskt, jag tror inte att hon hycklar. Långt troligare är att detta är vad hon uppriktigt tycker. Nationella gränser är fel. Alla människor bör få röra sig fritt i världen. Ingen äger världen!

Så då tar vi det från början, lite elementär statskunskap. Visserligen är oddsen för att Regina Lund kommer att läsa det här försumbara, men helt säker kan man ju inte vara. Oddsen för att vi skulle få se henne naken i blåbärssoppa var nog också låga.

Utan nationalstat och demokratiska procedurer, som gör att makthavare inte bara kan utses utan framför allt avsättas, är individen maktlös och exploaterbar. Globalism är liktydigt med total totalitarism. Jag misstänker starkt att de som talar om en fri värld gör tankefelet att fortsätta tro att den är uppdelad i nationer. Globalisterna menar att det bör vara fritt att röra sig över gränserna mellan dessa nationer. En värld utan nationer är något helt annat. Den fråga som Regina Lund borde tackla är vart kritiker och andra som fallit i maktens onåd ska ta vägen, när det inte finns några andra länder att fly till?

Att skapa och vidmakthålla en demokratiskt styrd nation är en mycket avancerad uppgift. För det första, det måste finnas ett territorium som kontrolleras av en stat. Invånarna där måste förstå nödvändigheten av det skydd och den rättssäkerhet som endast en stat kan garantera. Klarar inte staten att upprätta ett våldsmonopol gäller stamsamhället som det naturliga mänskliga kollektivet.

För det andra krävs en över- och medelklass som kan försörja sig via det som folket producerar. Det behövs med andra ord ett skattesystem. Förstår inte de blivande medborgarna poängen med att betala skatt går det inte att bygga en nation. De ska lita till att dessa ledare varken är amoraliska eller korrupta, det vill säga prioriterar sina egna gemenskaper och intressen framför väljarnas (Här är den svenska makteliten ute på väldigt tunn is).

Skatten ska inte bara försörja överheten, utan merparten ska returneras till medborgarna efter en eller annan av dem accepterad fördelningsprincip. Alternativet är en överhet som med terror och våld tvingar folket till lydnad. Den typen av länder och riken känner vi till både från historien och vår egen tid. Jag tror inte att Regina Lund skulle gilla att leva där.

Är det en demokratisk stat som ska byggas måste det till valprocedurer där medborgarna hyser tillräckligt förtroende för de politiker som konkurrerar om makten, för att de alls ska vilja gå och rösta. Det krävs vidare att statsbildningen är sekulär, annars kan inte ett rättssystem som monopoliserar våldsutövningen byggas. Alternativet är islams sharia, som inte fungerar i någon annan samhällsbildning än islams gudsstat.

Det krävs också ett kommunikationssystem (media) via vilket eliten kan bygga och underhålla ett nationellt medvetande. Detta ska ju trumfa över stamsamhället och den etniska tillhörigheten.

Demokrati utanför nationen existerar inte. Däremot finns det gott om totalitära nationer. Se exempelvis på de nordkoreaner som totalsynkade och med höga benlyft marscherar i de klipp vi får ta del av i tevereportage. Liknande har vi sett från Sovjet och Nazityskland. För psykopatiska makthavare är militärparader en våt dröm, men för soldaten där i den militära massan, snacka om att ha hamnat i blåbärssoppan! Sådant kan individen i ett totalitärt samhälle inte skydda sig emot.

Det är stor skillnad på människor som vuxit upp i en demokrati av västerländskt snitt och de som vuxit upp i andra samhällen. Även om liknelsen är krystad, så kommer jag att tänka på killen som får frågan om han kan spela piano och svarar ”jag vet inte, jag har aldrig prövat”. När medborgarna i Centralafrikanska republiken fick ett land hade de ingen aning om vad de skulle skapa för nation, annat än i en mycket abstrakt teori (och retorik). Googla och se hur det gick! När Tyskland under andra världskriget totalhavererade fanns det ändå en modell för samhällsbyggande i tyskarnas medvetanden. De visste med andra ord vad de ville skapa/återskapa – vilket de gjorde.

Den fråga som våra politiker borde ha skyldighet att svara på är hur ättlingar till människor som bevisligen misslyckats med nationsbyggandet i sina ursprungsländer kommer att påverka det svenska samhällsbyggandet i framtiden. Sverige är en avancerad demokratisk nation, där medborgarna är – eller åtminstone tills rätt nyligen har varit — väl utbildade och förfogar över avancerade kompetenser. Det är inte självklart att dessa kan reproduceras med vilket befolkningsunderlag som helst. Dumheten känner inga gränser och lyder ingen retorik. Risken finns att den inte bara drabbar makteliten utan också folket.

Avslutningsvis, det tycks vara märkvärdigt svårt att förstå att nationalstaten är demokratins förutsättning. Ännu lite krystat bildspråk. Nationen är den vilda och farliga hästen, demokratin är betslet. Betslad är hästen mycket värdefull. Den som inte har något betsel har bara en vild och farlig häst. Den som bara har ett betsel, har egentligen ingenting, för vad ska man med ett betsel till, om man inte har någon häst. Det är kombinationen nation och demokrati som är omistlig. Därför, den som verkar för nationernas avskaffande och globalism, verkar för ett totalitärt samhälle.

Karl-Olov Arnstberg

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.