Ekelöfsparafras

Jag är en främling i detta land
men detta land är ingen främling i mig!
Jag är inte hemma i detta land
men detta land beter sig som hemma i mig!

Jag har av ett blod som aldrig kan spädas
i mina ådror ett dricksglas fullt!
Och alltid skall svensken, européen, västerlänningen i mig
söka sin blodsfrändskap: forska i skriften
göra en omväg till upplysningen, förnuftet
i ordlös vördnad för något kasserat och bortglömt
skrika mot vinden: Sanning! Sanning!
stångas och klaga mot stenen: mitt folk och mina barn!
Vilse i språket och bortom räddningen:
Skändad av dem, de goda, och ändå
kedjad av mitt förstånd – en gång allas!

Så har jag blivit en främling i detta landet
men detta landet har gjort sig bekvämt i mig!
Jag kan inte leva i detta landet
men detta landet lever som gift i mig!

En gång, i det kloka och framtidsdyrkande,
den korta stundens fria Sverige
där var mitt land! Det var överallt!
Här, i det godhetshycklande,
babblande, tigande Sverige
där … är det mig kallt.

Karl-Olov Arnstberg

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.