Pär Holmgren, klimatdiktator


I dag återkommer Rolf Oward som gästskribent på bloggen.

Demokrati och folkvilja är inget för klimathotstroende. En av de främsta företrädarna för den gruppen är den kände TV-meteorologen och koldioxidbekämparen Pär Holmgren. Numera lär han dock ha lämnat väderprognosfacket och kandiderar för MP i det kommandet EU-valet i maj. MP vill gärna framstå som ett parti utanför den klassiska vänster-höger-skalan. I verkligheten är det annorlunda. Där är vänsterslagsidan mycket märkbar.
Holmgren är en predikant som fått övernaturliga dimensioner och hans förhållande till demokrati kan i bästa fall beskrivas som problematiskt. Ett Holmgrencitat som gått som en löpeld i sociala medier den senaste tiden är från magasinet Neo för snart tio år sedan om att han skulle snabbt avskaffa alla val om han vore statsminister:

”Vi har liksom inte tid att hålla på och käbbla mellan partierna”.

Eftersom Pär Holmgren anser att demokratin ska avskaffas så att hans hotlära blir den allenarådande, har han uppenbarligen ett välutvecklat ego. Och vetenskaplig diskussion med kompetent folk vill han inte delta i. Människor med tro och övertygelse har alltid vållat stora skador.

När kommunismen till sist föll samman i samband med Sovjets sammanbrott, måste vänsterkrafterna hitta nya skäl till centralstyre och planekonomi. Här passar klimathotet perfekt in.

Vad det egentligen handlar om är makt i allmänhet och maktkoncentration i synnerhet. När kommunismen till sist föll samman i samband med Sovjets sammanbrott, måste vänsterkrafterna hitta nya skäl till centralstyre och planekonomi. Här passar klimathotet perfekt in; politikerna får argument för att ”för klimatets skull och planetens framtid” tillvälla sig mer makt. Och klimataktivism har blivit ett tungt vägande skäl för att koncentrera makt upp på FN-nivå. Genom att politisera klimatet har överheten verkligen fått ett verktyg för maktutövning.

Givetvis är detta en ytterst farlig väg, att bestämma utan att bry sig om vad folket tycker. När man som Holmgren inte accepterar demokratiska spelregler innebär det med logisk nödvändighet att man istället förordar ett totalitärt och centralstyrt samhälle utan yttrandefrihet där oliktänkande inte tillåts.

När det gäller spådomar om kommande väderhändelser har Holmgren, likt andra klimathotstroende, inte varit direkt lyckosam. Förmodligen skulle det vara mer framgångsrikt att köpa en Trisslott än att lyssna på honom. Ett axplock ur hans omfångsrika prognosförråd:

  • Sedan 2007 har han lovat snöfria vintrar i Norrland och uteblivet Vasalopp. Fel.
  • Han påstår att varmare klimat ökar frekvensen av orkaner och stormar. Fel – verkligheten är faktiskt den helt motsatta.
  • Han påstår att skördar minskat av värmen. Fel. FAO (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) redovisar den exakt motsatta effekten.
  • Han varnar för stigande havsnivåer på platser med tydlig landhöjning (!)

Vidare är Holmgren med som ”expert” i diverse klimatalarmistiska jippon, där ett av de värsta är en sammanslutning kallad Klimatkommunerna. Vi som vill se våra skattepengar gå till något vettigt och inte till plakatpolitiska godhetsmarkeringar har all anledning att känna oss mycket oroliga; vilka verkligt nödvändiga projekt och satsningar har fått stryka på foten?

Han är också anlitad som ”expert” (naturskadespecialist är den formella titeln) av Länsförsäkringar (LF), vilket bland annat innebär att bolaget inte längre tecknar försäkringar för strandnära nybyggen.

På senare tid har Holmgren inte varit lika offentligt aktiv och inte lika frekvent anlitad av alarmisterna. Det kan bero på att agronom Johan Rockström har tagit ledningen som Sveriges främste klimathotsförespråkare. Det syns också på att Holmgrens bolag Spridda Skurar AB inte går lika bra som förut (jodå, det går att tjäna hyfsat med pengar på att vara klimathotspredikant!). Det registrerades 2009 och omsatte redan första (förlängda) bokföringsåret 2,1 miljoner. Inte illa. Enligt Allabolag togs det året en miljon ut i lön, plus en utdelning på 127 000. Men omsättningen sjunker och senaste bokföringsåret (per sista augusti 2018) är omsättningen nere i 42 000. Holmgren har också ett annat bolag: Pärspektiv Förlag AB. Det registrerades 2012 och har som bäst omsatt ungefär en halv miljon. Så Holmgrens stjärna på klimathotshimlen kan vara i dalande.

Vad Holmgren säger är alltså att vi ska avskaffa demokratin eftersom folk tycker och gör fel. Kan det bli mer antidemokratiskt? Vi har således en elit som kan och en dum pöbel som intet begriper. Det är skälet till att folkstyret ska överges. För att återvända till Neo och det han sa 2009:

Jag fick en fråga för ett antal år sedan ”vad skulle du göra om du var statsminister?” Och då svarade jag att jag skulle snabbt avskaffa alla val. För att det jag ser framför mig nu, det är ungefär en lika stor utmaning som ett tredje världskrig.

Holmgren använder sålunda det påhittade klimathotet för att plädera för diktatur. Man kan säga att han därigenom bygger på den gröna traditionen – ”grön ideologi” – att med hjälp av förbud och lagar tillskapa och legitimera en stark global centralmakt och helt reglerade marknader. Som historiska hot- och skrämselexempel kan vi ta skogsdöden, ozonhålet och frågan om biologisk mångfald, där en av de mer ökända skrifterna är ”Brundtlandrapporten” från 1987 utgiven av Brundtlandkommissionen.

Enligt rapporten skulle livet i havet stegvis brytas ner på grund av ett allt tunnare ozonlager, som skulle ta död på fytoplankton och fiskyngel, vilket i sin tur skulle förstöra de näringskedjor som upprätthåller livet på jorden. Helt fel. På 30 år har inget märkts. (Källa: ”Miljømytene” av biologen Morten Jødal, sidorna 170-175 – en bra bok om allehanda miljömyter. På cirka 450 sidor behandlar han ozonhålet, fiskdöden, säldöden, ”klimatkatastrofen” och liknande andra av MSM upphaussade katastrofscenararier.)

Det var den svavelhaltiga nederbörden som var skälet till skogsdöden. Också det var helt fel. Skogen växte faktiskt bättre. (”Miljømytene”, sidorna79-85.)

När det gäller den biologiska mångfalden är Brundtlandrapporten att betrakta som ren skrämselpropaganda – det är rejäla domedagsprofetior man kommer med: arterna skulle försvinna i en aldrig skådad omfattning. Amazonas-skogarna skulle torka ut och dess arter dö ut. Skogarna i Kongo skulle vara borta år 2000 liksom korallreven i början på 2000-talet. Inte heller det stämmer. (”Miljømytene”, sidorna 87- 107.)

Så även på Brundtlandkommissionens tid använde man samma teknik med att blanda ihop alarmism, aktivism och överdrifter med ytterst små mängder av ofta förvrängda fakta, för att skapa ett hot som bara kan motverkas och hanteras centralt. Det viktiga är inte vetenskaplig stringens och accepterade fakta utan det gäller att skapa en kraftig hotbild – ett verkligt skräckscenario – som får såväl politiker som medier att agera megafon och tala sig varma för den kommande tvångsmakten, den gröna klimatdiktaturen.

Rolf Oward

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.