Flockens betydelse

I dag återkommer Rolf Oward som gästskribent

Ulf Peter Olrog är mannen bakom ”Filosofisk Dixieland”, en låt som spelats in av flera artister, bland annat Alice Babs på 1950-talet. Den är månne mest känd för nedanstående rader. Visst känns uppmaningen än mer aktuellt idag:

Du skall göra som Svenssons gör,
och inte skilja dej från mängden.
Du skall tro det som Svenssons tror,
om du tror nå’t alls.
För att jämt vara den som stör,
kan inte löna sig i längden.
Du skall göra som Svenssons gör,
om du gör nå’t alls.

Ja, det är märkligt, det som pågår i Sverige i vår tid. Diverse läror med större eller mindre inslag av stollighet får stort utrymme: Koldioxidhat, veganism, könsskillnadsförnekande med mera. Jag tror att det underliggande fenomenet främst är flockdjursbeteende. Flockvarelserna struntar i vad det är de håller på med, bara de får göra det i flock och vara övertygade om samma sak. Förr var det Gud och Djävulen som utgjorde fundamentet för de gemensamma övertygelserna, men båda dessa potentater har blivit frånåkta av utvecklingen, så nu samlas man kring andra idéer som man kan vara överens om. Om dessa idéer har någon (natur-)vetenskaplig grund eller inte betyder ingenting. Det viktiga är att inför sig själv och inför flocken markera att man ”är med”, att man är på den goda sidan och kan posera och kokettera med de korrekta åsikterna och attityderna.

Det gäller att ty sig till den flock som man tror är störst eller kommer att bli störst, eller åtminstone inflytelserikast. Ett besläktat fenomen är skräcken för alternativ, eftersom alternativ medför att man själv måste bedöma och värsta fall välja. Lugnast är att yla med i flocken.

Somliga vill alltid vara upprörda och få andra med sig i sin upprördhet, och de lyckas ofta få anhängare. En fast övertygelse brukar underlätta. Det finns alltid sådana som vill följa den starke och övertygade ledaren. Flockbeteendet är pålitligt. Skulle en uppfattning visa sig vara felaktig, kan man alltid byta den mot någon annan och driva den med samma frenesi. Om anhängarna överger en, får man snabbt nya.

För ett par hundra år sedan kunde man i Sverige bli avrättad om man yttrade något kritiskt om Gud. Så är det fortfarande på en del håll i världen. Avvikelse från den etablerade flocknormen ses som illojalitet, svek och förräderi och bestraffas hårt. Fakta och logik ignoreras helt. Sådant är bara i vägen för den rätta tron.

De som hörs och syns mest i debatten verkar vara något slags andrarangsfigurer, med högre ambitioner än begåvning och kompetens. Det är kanske därför de är så högljudda? De måste kompensera sina bristande kunskaper med hög volym och satsar därför helhjärtat på skränig utmatning. Det viktiga är att få odla en övertygelse om ”den enda rätta läran” – oavsett vilken – och att de som inte tycker så, ska klassas som onda och helst skrämmas till tystnad.

Trendsättning, kändisskap, inflytande, pengar … lycka är att Bli Någon och Vara Någon. Det finns många drivkrafter. Och okunnighet i kombination med övertygelse och självgodhet kan leda långt.

Ett fint exempel på aktuella stollerier som medierna blåser upp – även medier fungerar i flock – är den smått absurda historien om den man som vill sterilisera sig ”för klimatets skull”. Argumentet är att barn belastar klimatet. Varje människa sliter på klimatet, så även om vi källsorterar och gör andra jättebra saker måste vi fokusera på de största problemen och förändra dem. Till exempel kan vi bli veganer och vi kan sluta flyga. Forskarna säger att vi ska skaffa färre barn men de måste nog bli mer radikala och säga: skaffa inte barn.

Jag har aldrig hört några forskare säga detta, det är inte sådant som forskare gör. Riktiga forskare tar reda på hur det förhåller sig med det ena eller andra och därefter är det politikerna som ska försöka åtgärda problemen.

Reportern i TV4 – som själv har fyra barn – protesterade, sa att det går ju inte: ”Om vi inte skaffar barn så överlever inte människan”. Mannen svarade att det är djupt religiöst (ja, han sa faktiskt det!) att skaffa barn och det går inte att argumentera gentemot folks barnönskan. Därefter föreslog han att man kan ställa frågor om vad kärnfamiljen är för något, vi skulle kunna ändra normerna på gräsrotsnivå, så att säga. Vad han menade med det är svårt att förstå och det blev ju inte bättre när han sa att det är farligt om politikerna tar snabba beslut. Då tar folk på sig gula västar och blockerar vägarna, ”så vi måste visa att vi är redo att förändra våra vanor”.

Gurgin Bakircioglu, mannen har kurdiska rötter och heter så, sa också att minimalism är det bästa som hänt. Minimalism är en konstriktning, liksom ett heminredningsideal men det han nog menade var att vi alla, för klimatets skull, ska konsumera så lite som möjligt. Han tillade att minimalismen leder till veganism, som leder till ”det här klimattänket”. Så visade Gurgin upp en väska för tevetittarna och sa: ”Allt jag har lärt mig är fel, genom svenska skolan, genom vuxna och jag har aldrig förut tänkt mig att mina viktigaste ägodelar kan jag bära med mig i en väska. Som min dator som jag jobbar med, mitt pass och min hunds pass och en extern hårddisk så jag kan jobba. Ja helt enkelt att sluta köpa skit.”

När jag ovan har sammanfattat mannens budskap framstår det, oavsett vad man tycker om det, som kuriöst men ändå någorlunda sammanhängande. Återger man replikerna som de faktiskt föll, är intrycket att Gurgin är så förvirrad att man kan fråga varför han alls gavs möjlighet att i offentligheten föra fram sina åsikter. Observera hans blindhet för att de ägodelar han anger som viktiga – datorn och husbilen – är beroende ett avancerat samhälle för att alls fungera. Han har ju inte precis tillverkat sin dator av grankottar och vilket knippe av samhällsberoenden som husbilen representerar, tycks han oförmögen att förstå. Den bara finns där, liksom vägarna den körs på och bensinen, dieseln eller elektriciteten som driver den. Några exempel ur replikskiftet i TV4:s nyhetsprogram:

– Så det här är vad ditt liv är, rent materiellt? (Journalisten pekar på väskan som mannen visar upp)
– Ja, det skulle jag säga om husbilen som jag bor i brinner ner. Då är allt jag äger det här, och det är helt ok.
– Och du har inte ångrat din minimalistiska livsstil sedan du gick in i den?
– Jag skulle säga att jag ångrar allt innan. Folk frågar mig om jag har genomgått en kris.
– Tänk att den frågan dök upp i mitt huvud också.
– Jasså, ja innan var en kris. Jag ville ju ha det som alla andra hade. Jag sa upp mig, såna grejor …
– Men du kommer alltså att sterilisera dig, du har bestämt dig?
– Ja, det är definitivt, jag menar att en olycka kan ju ske. Jag kan ju ge upp mitt sexliv och ta livet av mig också. Men det ser jag inte som rimliga åtgärder så jag tänker att sterilisera sig … och det är därför jag försöker marknadsföra ordet, begreppet. Klimatsterilisering, syftet varför man gör det och det är helt ok, absolut bästa. Jag menar, du har själv visat siffrorna här. Det är det bästa vi kan göra för klimatet.

Att klimatmannen är på den goda sidan framgår också av att han slutat flyga och är vegan. Med andra ord en optimerad godhetsprofil. Genom att haka på den aktuella klimatalarmismen har han med den pikanta steriliseringsknorren också skapat sig en egen liten nisch. Uppmärksamhet för Det enda rätta kan som sagt vara en stark drivkraft.

Kanske är Gurgins uttalande startskottet för ett antal Facebookgrupper vars syfte är att samla fler till flockmässig klimatsterilisering? En kommande godhetscirkus, typ Greta Thunberg?

Hur har det blivit så här? Kanske förklaringen helt enkelt är att de som inte vågar ha en egen uppfattning söker sig nervöst omkring i tillvaron efter det som för tillfället är mest inne och anpassar sig därefter. Vad det är spelar ingen roll. Bara man gör som alla andra. Klimat, ozonlager, sälar … det är egalt. Att vara med i (den rätta) flocken är vad som räknas.

Och ändå inte. Programledaren håller absolut inte med Gurkin utan behandlar honom – dock med iakttagande av rimlig artighet – som en knäppskalle. Detta är klassisk mediadramaturgi av det slag som journalister redan första terminen får lära sig på journalisthögskolorna. ”Hund bet man” är ingen nyhet men väl ”Man bet hund”. Gurkin säger något avvikande, steriliseringen kan väcka omgivningens intresse, Samtidigt passar det han säger helt in i den politiskt korrekta dramaturgin genom att bejaka den klimatångest som media arbetar hårt på att framkalla.

Det kan tilläggas att Gurkin med sin ”minimalistiska” livsstil, förmodligen sig själv ovetande, kopplar till en av upplysningstidens mest kända filosofer och författare, Jean-Jacques Rousseau. Visserligen ingen sterilisering där, men det kanske kan tala till Rousseaus fördel att han gav alla sina fem barn till ett hittebarnshus. Mamman var en enkel värdshusflicka som Rousseau höll som ett slags husdjur. Det sägs att hon inte ens kunde läsa av visarna på klockan. Rousseau hade visserligen varken dator eller husbil men i likhet med Gurkin hyllade han ett ”minimalistiskt” naturtillstånd. Idealet var att bygga sig en hydda i skogen och bo där.

En annan föregångare som Gurkin nog också skulle ha gillat är amerikanen Henry D. Thoreau, som faktiskt gjorde det som Rousseau aldrig gjorde. Han byggde sig en hydda i skogen där han levde ett par år under 1840-talet. Om han fick några barn vet jag inte men han avskydde inte bara det materialistiska livet utan också sexualiteten. I ”Skogsliv vid Walden”, en av den amerikanska litteraturens kanoniska böcker, skriver han att ”Kyskhet är människans blomning”. Vad gör han då istället? Promenerar mycket, tittar på fåglar, gräver mask och metar.

Det är svårt att låta bli att vara sarkastisk efter att ha tagit del av Gurkins budskap. Nu ska jag emellertid som avslutning bli absolut totalseriös och konstatera att sådan här skit tycker dagens svenska journalister är OK att på bästa nyhetstid prångla ut till svenska folket. Vad de däremot aldrig skulle drömma att släppa fram, är någon av alla de seriösa vetenskapsmän som skulle kunna punktera klimatsekten och därmed förhindra att klimatångesten sprider sig.

Rolf Oward

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.