Siffror om framtiden


Enligt SCB ökade Sveriges invånarantal under perioden 2002 till 2018 med totalt 1.289.397 personer. Av dem var 902.106 födda i något annat land. 283.100 var inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 214.120 hade en inrikes och en utrikes född förälder. Sammanlagt blir det 1.399.326 personer men då är inte de nyfödda barn medräknade, som har två inrikes födda föräldrar.

Det är lätt att bli förvirrad av höga tal, men titta på dem en gång till. Hur kan det komma sig att antalet invånare är högre före än efter att man räknat in dem som är barn till infödda föräldrar, här för enkelhetens skull kallade för svenskar?

Svaret är att den svenska befolkningen under perioden minskade med sammanlagt 109.929 invånare, dels på grund av utflyttning men framför allt på grund av fler dog än det föddes, alltså ett negativt födelsetal. Under enbart 2018 minskade antalet svenskar med sammanlagt 8.280 personer. 3.850 lämnade Sverige och födelseunderskottet var 4.430.

Demografin är det kanske starkaste argumentet för invandring, såväl för Sverige som för Europa. ”Europeister” anser att immigration är nödvändigt för att stoppa EU:s demografiska kollaps, medan ”euroskeptiker” anser att det är politikernas uppgift att övertyga det egna landets invånare om vikten av att föda fler barn. Det var för övrigt just det som socialdemokraterna Alva och Gunnar Myrdal, med sin mycket uppmärksammade bok ”Kris i befolkningsfrågan”, gjorde under 30-talet. Dagens socialdemokrater ser denna hållning som rasistisk, dock utan att rikta kritik mot makarna Myrdal. Istället kritiserar de Ungerns premiärminister Viktor Orbán för att han har uppmanat européer att bryta den demografiska nedgången genom att stödja traditionell familjebildning.

Även om immigration kan försvaras med argumenten att befolkningsantalet måste upprätthållas går det inte att visa vare sig att det är ekonomiskt försvarbart eller med det vanliga argumentet att befolkningen måste föryngras. Eftersom snittet för att få jobb för nyanlända invandrare ligger på minst sju-åtta år och eftersom invandrarna kommer hit vid vuxen ålder, hinner de inte arbeta tillräckligt länge för att själva få pensioner som det går att leva på. På lite sikt kommer de alltså inte att minska utan öka på samhällets försörjningsbörda. Tommy Bengtsson, Lundaprofessor i demografi och ekonomisk historia, svarar på en fråga från en journalist, att även om dagens invandring var tre gånger så hög, och alla invandrare fick jobb direkt, skulle det inte lösa utmaningarna av en åldrande befolkning.

Han säger också att år 2000 var 18 procent av befolkningen 65 år eller äldre. Om vi inte hade haft den invandring vi ända sedan 30-talet haft, hade siffran varit 20 procent. Invandringen påverkar alltså ålderssammansättningen högst marginellt.

SCB rapporterar att år 2018 föddes det totalt 115 800 barn i landet, vilket motsvarade 1,76 barn per kvinna. Det är högre än snittet för EU, som ligger på 1,59 men inte tillräckligt för att befolkningen ska reproducera sig själv. För det behövs det 2,1 barn per kvinna. Frågar vi oss hur förhållandet är mellan svenska och utländska mödrar, så är det ungefär hälften av varje. Siffran för utomeuropeiska kvinnor som föder barn i Sverige ligger på 35%. De föder mellan 2,24 och 2,98 barn, vilket betyder att de – i motsats till svenska kvinnor – ligger betryggande över gränsen för att reproducera sig.

Frågar vi hur många av Sveriges 10,23 miljoner invånare som år 2018 hade utländsk bakgrund, alltså tar med alla som är födda utomlands, av utländska föräldrar och femtio procent av den som har en inrikes och en utrikes född förälder, är siffran så hög som 2,92 miljoner. Var 3,5:e invånare har utländsk bakgrund.

För den som anser att Sverige också i framtiden bör vara svenskarnas land är siffrorna alarmerande, men bilden är ungefär densamma inte bara i Europa utan överhuvudtaget i världens mest urbaniserade länder. Sydkorea har 1,2 i födelsetal. Singapore och Macao lär ha under 1,0. För européernas del kan vi tydligt urskilja en nedåtgående spiral, där vi genom att avstå från att föröka oss, långsamt dör ut. I Tyskland är 30 procent av alla kvinnor barnlösa. Av tyska kvinnor med universitetsutbildning är 40 procent barnlösa. Det gäller inte bara Tyskland. Frankrikes president Macron var väl medveten om detta när han sa: ”Visa mig en välutbildad kvinna som har bestämt sig för att skaffa sju, åtta eller nio barn.”

Detta betyder emellertid inte att världens befolkning stagnerar. I dag finns totalt 7,7 miljarder människor på jorden. För tjugo år sedan var vi 6 miljarder. FN räknar med att det föds en person var sjunde sekund, medan en dör var trettonde sekund. Det betyder att tillväxten är en person var elfte sekund. Var sker denna snabba befolkningstillväxt?

Någonstans har jag läst att i Jemen föder kvinnorna i snitt sju barn. När jag kollar så verkar det inte stämma, snittet per kvinna ligger ”bara” på fyra barn. Jag letar vidare och hittar en artikel där det påstås att i det västafrikanska landet Niger med ungefär 20 miljoner invånare föder kvinnorna flest barn i världen.

Sedan självständigheten från Frankrike 1960 har befolkningen fyrdubblats. En av orsakerna är månggiftet. Var tredje man har flera fruar. Snittet är 8,1 barn. En av konsekvenserna är att hälften av landets invånare är under femton år.

Enligt FN:s befolkningsfond (UNFPA) föder kvinnorna i snitt fyra eller fler barn i 43 av världens länder, med fler än en miljon invånare. 38 av dem ligger i Afrika söder om Sahara. Nigeria, som i dag ligger på nionde plats bland världens mest folkrika länder, kommer enligt FN år 2050 att bland annat gått om USA och ligga på tredje plats. Då kommer också Afrikas befolkning att ha mer än fördubblats, från 1,1, miljarder till 2,4 miljarder.

Det är inte bara befolkningsökningen i sig som skrämmer utan också vilka människor det blir flera av. Den som intresserar sig för intelligensen i olika populationer utmanar en av vårt samhälles viktigaste dogmer: alla människors lika värde. På något sätt förutsätter det lika värdet en likhet mellan människor också i andra avseenden, inte minst intelligens. Väldigt många människor tror på påståendet ”du kan bli vad du vill”. Ännu fler hyser vanföreställningen att människan vid födseln är som ett oskrivet blad, där det går att skriva in vad som helst.

IQ tillhör de skillnader som är medfödda och IQ-tester har forskarna hållit på med i över hundra år. Vetenskapligt sett är det ett av de forskningsområden som levererar de mest tillförlitliga resultaten. 2006 publicerade psykologen Richard Lynn och statsvetare Tatu Vanhanen sin kontroversiella rapport ”IQ and Global Inequality” där de ställer samman IQ-tester från olika länder. För Afrika söder om Sahara landar de på en IQ mellan 60 och 77 samt ett snitt för hela regionen på 68. En annan studie från 2010, presenterad i tidskriften Intelligens, landar på 82 som ett medelvärde. Då är det ändå långt under det befolkningsgenomsnitt på 90 som brukar anges som nödvändig för att bygga upp i västerländsk mening fungerande demokratiska samhällen. Som jämförelse kan nämnas att ungefär 14 procent av Sveriges befolkning har en IQ mellan 70 och 85, vilket bland annat gör att det går dåligt för dem i skolan.

Den amerikanska militären kräver som minimum en IQ runt 85 för anställning. Två försök har gjorts att sänka detta till 80 men dessa personer kunde inte lära sig soldatkunskaper tillräckligt väl för att försvara kostnaden för extra utbildning. Även om det inte finns några IQ-siffror tycks detta också gälla för den svenska försvarsmakten. I juli 2015 rapporterade Dagens Nyheter att försvarets antagningsprov som ”är framtagna för att passa en 18-årig svenskfödd, manlig population” är för svåra för alltför många invandare. För att slippa anklagas för diskriminering sänkte därför Försvarsmakten antagningskraven.

Den här typen av ”farlig kunskap” leder in på mycket viktiga områden. Varför lyckades folket på den inte särskilt stora önationen England att på 1800-talet lägga under sig en stor del av världen? Hade det något med brittisk intelligens att göra? Varför lyckades Nordamerika ta vid och under 1900-talet, till skillnad från Mexiko, utveckla en högtstående civilisation? Hade det med det nordeuropeiska tänkandet att göra?

En av de absolut viktigaste av de statsvetare som specialiserat sig på civilisationers uppgång och fall, Samuel Huntington, ställde i sin sista bok ”Who are we?” frågan om USA i dag hade varit samma USA. om landet istället för att styras och domineras av britter fått franska, spanska eller portugisiska katoliker som bosättare. Svaret är nej. Det skulle ha blivit Quebec, Mexiko eller Brasilien. Huntington konstaterade att det han kallade för den anglo-protestantiska kulturen, en kultur med den protestantiska arbetsetiken som kärna, var en grundförutsättning.

I en ny bok av Edward Dutton och Michael Woodley of Menie: ”At Our Wit´s´End. Why we’re becoming less intelligent” (Societas 2018) kan man läsa att mellan 1400- och mitten av 1800-talet hade det rikare befolkningshalvan i Europa fler överlevande barn än den fattigare halvan. Eftersom ekonomisk status och intelligens positivt korrelerar med den tidigare generationen, medförde detta att folk blev allt klyftigare för varje ny generation. Författarna menar att intelligenstillväxten var grunden för den industriella revolutionen, som gav oss en räcka uppfinningar och höjd levnadsstandard.

Emellertid denna process ledde till att befolkningstillväxten flyttade från den rikare till den fattigare halvan. Orsakerna var flera men den kanske viktigaste var den dramatiskt reducerade barnadödligheten. De rikare slutade att föda många barn, eftersom de inte i samma utsträckning riskerade att mista sina arvingar. De kunde ytterligare höja sin levnadsstandard om de inte hade så många barn. För den fattigare halvan gäller att de inte har samma kontroll över sina liv. Även om inte heller de föder lika många barn som tidigare, får de ändå fler barn än den rikare halvan.

Med andra ord, de med lägre intelligens började få fler barn än de med högre intelligens. I synnerhet gäller det kanske för kvinnorna, eftersom de med bättre villkor och högre intelligens skaffade sig mer avancerade utbildningar och valde att förlägga barnafödandet efter kvinnans mest fruktsamma period, det vill säga efter trettio. Yrkeskarriären kom i första rummet. Kvinnor i det fattigare och mer outbildade skiktet fick ofta sina första barn redan som tonåringar.

Det finns också en annan faktor, som med begreppet islamofobi också den är tabuerad, nämligen vad som blir konsekvensen av att så många av migranterna till Europa är muslimer. Trots att islam är världens snabbast växande religion och trots att erfarenheterna världen över är att muslimska migranter inte låter sig integreras i värdlandets kultur, får konsekvenserna inte diskuteras. Som den kontroversielle franske författaren Michel Houellebecq sade i sitt tacktal, när han hade fått det tyska Frank Schirrmacher-priset:

”Islams framsteg har bara börjat, eftersom demografin står på deras sida och eftersom Europa har slutat skaffa barn och gått in i en självmordsprocess. Och det är inget långsamt självmord. När man väl har kommit till ett födelsetal på 1,3 eller 1,4 så går saker och ting väldigt snabbt i verkligheten.”

Av de människor som beviljas uppehållstillstånd i Sverige och föder fler barn än svenskarna, är en majoritet muslimer. Det gäller också för Europa. Muslimska ledare har inga problem med att förstå att detta på sikt betyder att muslimerna tar över Europa. Exempelvis har Turkiets president Erdoğan uppmanat muslimer i Europa att åtminstone föda fem barn. Men det behövs inte så många som fem för att detta ska bli en snabbare process än folk i gemen förstår. Om tio procent av befolkningen är muslimer och 90 procent sekulära före detta kristna européer, så låter det ju inte som det skulle vara så demografiskt hotfullt. Men om européerna har ett födelsetal på 1.3 barn per kvinna och muslimernas födelsetal är 3.5 betyder det att muslimerna hinner ifatt på bara två generationer.

Befolkningsökningen i vårt land består till stor del av outbildade människor, mestadels unga män, från tredje världens mest våldsamma och dysfunktionella länder dominerade av islam. Detta är inte en rasistisk/islamofobisk utsaga utan ett konstaterande som grundar sig på fakta. Från 2014 och fram till 2017 var 68 procent av alla asylsökande av manligt kön. De länder som år 2018 låg i topp år är:

1. Syrien
2. Irak
3. Iran
4. Georgien
5. Eritrea
6. Afghanistan
7. Statslös
8. Uzbekistan
9. Somaila
10. Albanien

Vanligast under 2018 var det att invandra som anhörig till någon som är bosatt i Sverige, 61 procent av kvinnorna och 35 procent av männen angav det skälet. I gruppen anhöriginvandrare var cirka fyra av tio anhöriga till tidigare invandrade flyktingar. av dem var nästan hälften syriska medborgare. Siffran för anhöriginvandring är i själva verket högre, men varken brudimport från hemländerna (nyetablerade relationer) eller de anhöriga som kommer efter mer än två år registreras i Migrationsverkets statistik.

Enligt den amerikanska tankesmedjan Pew Forums beräkningar kan Sveriges befolkning – med en så hög invandring, som ägde rum under åren 2014-2016 – komma att år 2050 bestå av muslimer till 30,6 procent. Det är dubbelt så många som snittet i Europa samma år. Bara två länder i Europa kommer att ha en större andel, Frankrike på grund av invandring från de forna kolonierna och Bulgarien, där en stor del av befolkningen är muslimer sedan gammalt.

Sammanfattningsvis, vi har två processer som sänker landets genomsnittliga IQ: Dels att kvinnor från den nedre halvan av befolkningen föder fler än de från den övre halvan, dels att invandringen domineras av migranter med lägre IQ än det svenska genomsnittet. Till det ska läggas att en majoritet av migranterna är muslimer som gärna vill leva i ett välfärdsland men inte har något intresse av att integreras med majoritetsbefolkningen. Den politiska eliten avfärdar den här typen av resonemang som rasistiska, trots att de är av avgörande betydelse för Sveriges framtid. Så fungerar godhetsreligionen.

Karl-Olov Arnstberg

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.