Home of the Brave – min julmusik

I dag gästas bloggen återigen av Per Hagenäs

Den djupa staten styr idag Sverige på alla nivåer genom värdegrundens lojalitetskrav, nu senast avslöjad på BRÅ. Det svenska samhället rasar, institution efter institution. Varför reagerar inte det svenska folket starkare mot detta? Varför försvarar inte den svenska mannen sina kvinnor mot flodvågen av övergrepp? Varför försöker han inte skapa en trygg uppväxt för sina barn? I ett biologiskt perspektiv är det mannens uppgift att försvara sin grupps samhälle, sina kvinnor och sina barn. Är vi fredsskadade, lurade av vårt etablissemang, okunniga eller alltför bekväma i våra reservat? De röster som hörs kommer oproportionerligt ofta från förra generationens invandrare.

Den kanadensiska psykologiprofessorn Jordan Petersons huvudtema är att speciellt män måste börja att ta ansvar. Detta menar han ger mening åt livet och gör oss nyttiga privat och i samhället. Är det västerlandets negativa mansbild som desarmerat mannen? Är vi rädda för att visa ”toxisk maskulinitet”?

I letandet efter vart den manliga försvarsviljan tagit vägen, gick tankarna till musikgenren Heavy Metal. Musikens publik domineras starkt av män. Den har en testosteronhöjande stil och tung aggressiv symbolik. Sverige är dessutom något av en stormakt inom musikgenren, speciellt i den mer melodiösa varianten Power Metal, med band som Hammerfall från Göteborg och Sabaton från Falun. Orsaken till den manliga dominansen kan vara att musiken talar till hans traditionella könsroll, som den i sin ursprungliga form uttrycktes i stamkrigarnas riter. Musiken har ett tydligt uttryck av gruppsammanhållande funktion, användbar för att stärka solidariteten mellan män, kanske inför ett yttre hot. På så sätt är den också intressant idag, även om det primära hotet just nu är värdegrundsetablissemanget. Men man får också skilja på destruktiv aggression, fotbollshuliganernas, och den gruppsammanhållande, mer kreativa aggressionen (stamriterna).

Det är därför inte heller konstigt, att det så lätt går att tolka in musikens texter i dagens situation. I vanliga fall är väl julmusik betydligt mer fredlig och lugn men idag känns det denna betydligt mer relevant. Kanske kan lite njutbar Power Metal få upp oss ur TV-soffan och åtminstone bli lite mer frispråkiga.

The power inside, our source of creation
Far beyond the sun they hear our singing swords
The traitors and renegades
Smoldered the soil of our fathers

Hammerfall framförde låten ”We make Sweden Rock” på Sweden Rock Festival i somras. Dess testosteronhöjande attityd är uppenbar, men man bör också lägga märke till alla aggressiva symboler (jag räknade till 33 stycken). Utifrån festivalens mansdominerande miljö, 30 000 åskådare, fyra dagar, mycket alkohol, hög medelålder hade man kanske väntat sig mängder av manligt våld och sexuella övergrepp, allt enligt den rätta värdegrundens föreställningsvärld. Denna förhoppning kom dock på skam då polisen inte hade något alls att göra. Den absolut tryggaste platsen för den svenska kvinnan är förstås så att säga i centrum av sin stam, där många svenska män finns samlade.

Den ”skuld” som de västerländska människorna sägs ha till allt och alla är ett arv från kristendomen. Den är central för förståelsen av det västerländska samhället och kan förklara varför just västvärlden drabbats av det vanvett vi upplever idag. Men för att kunna ena olika religioner och politiska system under en ”räddande” elit så behöver fokuset förskjutas till något som alla kan enas kring. Klimatlarmen med dess klimatskuld, flygskam, köttskam, barnskam har efterträtt en alltmer skamfilad värdegrund. De som inte tror på allt detta, de som inte vill tillhöra denna sekt, som vägrar att låta sig kontrolleras, förföljs. Att hålla huvudet högt och vägra tillhöra sekten och lyda dess ”sanningar” kräver civilkurage. ”Stand my ground at all costs, just for the right to be wrong” heter det i Last man standing.

Seeing clearer what I’ve done
I’d refuse to let things go
I could never once admit I’m wrong
And what do I have to show?

Seeing clearer what’s at stake
And the things I have to change
I just hope I can, it’s not too late
To get a chance to end this pain

I många historiska kulturer, som den grekiska, romerska och hedniska är det just hur du levt ditt liv som avgör om du ses som en bra människa och är värd att minnas.

I Havamals epos heter det:

Fä dör,
fränder dö,
även själv skiljes du hädan,
men ett vet jag,
som aldrig dör,
domen över död man.

Varför törs vi i Sverige inte stå upp och försvara oss. Går det att finna en parallell i Holocausts offer? Varför gjorde de inför förintelsen inte mer motstånd? Detta har förbryllat forskare i ämnet, speciellt judiska. Warszawaupproret 1944 ger en sorts upprättelse, utförd av en handfull verkligt modiga människor. De som höjer sin röst mot dagens auktoritära värdegrundssekt är inte heller många, vad är det som säger att vi kan besegra hydran.

We’er outgunned and few in numbers
We’re doomed to flag or fail
The enemy is all around us
We will resist and bite.

Den rätta värdegrundens folk, den nya globala eliten som kräver sektstyrda samhällen, vill desarmera den manliga aggressionen och härska genom att splittra. De vill att ord som nation, nationalism och det egna folket ska ses som fula, krigshetsande och rasistiska. Men i själva verket var det existensen av nationer som Storbritannien, Sovjet, USA som gör att vi idag inte styrs av nazister.

Fields of Verdun and battle has begun
Nowhere to run, father and son
Fall one by one, under the gun.

Det finns en viss symbolik i fader och son, där fadern står för erfarenhet, sans och enande ledning och sonen för energin och styrkan. Man tänker här på stammens äldste och på stamkrigarna i den mänskliga historien. Fadern som symbol för omtanke och rättrådighet finns hos de monoteistiska religionerna och utnyttjas på samma sätt i de totalitära ideologierna. Den innehåller en evolutionär sanning som vi tilltalas av. Relationen mellan äldre och yngre män verkar till del ha brutits. Det måste vara därför Jordan Petersons rakryggade person är så populär hos yngre män, vilket gör etablissemanget så nervöst.

I När Vindarna Viskar Mitt Namn, med Hammerfall och Roger Pontare, jublar publiken när Pontare oväntat kommer in på scenen. Min tolkning är att de blir naturliga symboler för den ursprungliga relationen mellan en äldre ledare som står upp för sitt eget folk och de yngres energi och kraft som kan verkställa skyddet.

De kämpandes hjältemod, oavsett om de dött för att vi ska kunna leva i frihet, eller om de offrats på värdegrundsaltaret, är dagens hjältar och i Glory to the brave ges en gripande lyrik om sorgen efter de som fallit, hur snabbt deras lidande och offer glöms bort av de levande. Men det finns nog ett hem för de ärofulla, långt bortom ”the shining star” där vi återses.

Snow is falling down on this glorious land
colors fading, turning into white again
To fallen heroes angels sting, they cry their winter tears
endless mourning days will turn to years

Nothing on earth stays forever
but none of your deeds were in vain
Deep in our hearts you will live again
you’re gone to the home of the brave

Every solemn moment I will treasure inside
even though it’s hard to understand
that a silent wind can blow that candle out
taking everything leaving the pain far behind

De ”frihetsrörelser” som däremot etablissemanget hyllar är de som emanciperar oss från varandra, man-kvinna, barn-föräldrar och kittet svenskar emellan.
Emancipationen mellan människor från deras historiskt naturliga relationer har sina fördelar men har idag förvandlats till en besatthet. De ska rädda oss från varandra till statens falskt omtänksamma famn. Storebror har idag också fått en storasyster i staten, det har blivit jämställt. Deras fanatism visar dock att vi har med en sekt att göra.

Den infödde svensken har idag ingen särskild rätt till varken sitt land eller sina egna skattepengar och hans egen grupp kan om några decennier vara i minoritet. Mannens och kvinnans relation har ingen högre status i samhället än andra relationer. Den ses bara som en sexuell variant bland flera. Könsidentiteter motarbetas av värdegrundssekten så gott det går. Transsexuella har en närmast helig status av samma skäl. Allt detta har inget med jämlikhet och frihet att göra. Jämlikhet är inte att tvingas till en ideologi. Frihet är inte att bli befriade från juridiska, ekonomiska, emotionella, faktiska band till andra människor. Vi vill ha en roll utifrån våra grundläggande identiteter kön, familj och grupp, dvs vi vill vara beroende. Det är det som ger livet en mening. Sveriges pågående självmord har möjliggjorts av att vi inte tillåts hylla våra naturliga instinkter. I The Bombshell Belles Swing Cover finns symbolerna för våra i miljoner år fungerande könsroller. Flygplanet symboliserar mannens vilja att försvara sin grupps existens och de tre kvinnorna visar den sexuella kraft som driver det darwinistiska spelet och som gjort oss till vad vi är.

Per Hagenäs

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.