Demokratiberedskap


I dag gästas bloggen av Gustav Kasselstrand och Sven Valerio, AFS (Alternativ för Sverige)

Coronaepidemin har påvisat stor oförmåga i det svenska samhället. Inte ens regimtrogen media har kunnat blunda för tillkortakommanden i äldrevården, avsaknad av beredskapslager, märkliga prioriteringar i sjukhusvården, m.m. Men det finns ett område man ignorerat: beredskap för att upprätthålla demokratiska beslutsprocesser, inklusive att hålla allmänna val. 

Många kommuner har, i överenskommelser mellan partierna, reducerat antalet närvarande fullmäktigeledamöter. Trots att ledamöterna är invalda i en viss ordning av oss väljare, reduceras de efter helt andra (per definition odemokratiska) kriterier, som ålder och hälsa. Att grundskolan kan hållas öppen, men att fullmäktige i Umeå kan inte hålla smittsäkra möten med 65 ledamöter, är förstås ett helt absurt och löjeväckande förhållande. 

Har man väl börjat fundera i termer av ”demokratiberedskap”, så landar man naturligt i en helt övergripande fråga: vad skulle hänt om epidemin sammanföll i tiden med riksdagsvalet? Ett val i Sverige genomförs enligt givna instruktioner i vallagen. Formuleringarna där medför att valet är en logistisk ansträngning av stora mått, där de mellanmänskliga mötena är omfattande. Beredskap för att hantera detta i en epidemi saknas helt och hållet.

För att den oinvigde skall förstå omfattningen på det hela, kan en beskrivning vara på sin plats. Det finns över 4000 vallokaler i Sverige. Varje kommuns valnämnd beslutar i vilken omfattning nämnden skall hjälpa partier med distribution av namnvalsedlar till vallokalerna. I god odemokratisk anda beslutar de flesta valnämnder att endast hjälpa de etablerade partierna, emedan nya partier får ombesörja logistiken själva. Det finns undantag, men de kommunerna är få till antalet. Tusentals människor kör ut valsedlar under förtidsröstningen och på valdagen. En hög andel vallokaler ser trängsel på valdagen. Det är allt annat än optimala förhållanden i en epidemi.

Har man så funderat på vad som skulle hända i valet under en epidemi, så är en följdfråga naturlig att ställa: går det att skjuta upp eller ställa in ett val p.g.a. en epidemi? Svaret är nej. Endast under krig kan sådant ske. Epidemi eller inte, valet måste genomföras. 

Men är det inte bara att expresstifta en lag, så är detta fixat? Kan man lagstifta om vuxenbarn från Afghanistan från ena dagen till nästa, dessutom i strid med uppfattningen hos lagrådet, så borde väl allt vara möjligt? Nej, det går inte. Eftersom minst en grundlag måste ändras, krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. Tidigast någon gång 2022 efter valet, så kan riksdag eller regering ges möjligheten att under andra omständigheter än krig, ändra när val hålls.

Vill vi då ge regering eller riksdag möjlighet att ställa in val? Nej, knappast. De kommer endast använda ett sådant instrument i eget intresse. Vi har redan sett hur Stefan Löfven ville presentera resultatet av en utredning av regeringens hantering av coronakrisen, först efter valet 2022. Det vi dock kan göra nu, före valet 2022, är att ändra vallagen, så att röstningsprocessen blir robustare, rättvisare och säkrare, samt fungerar även under ansträngda förhållanden. 

Nu kan man förstås tycka att representanter för ett litet parti endast uttrycker ovan i eget intresse. Det är väl på sätt och vis sant, men åsikterna överlappar i stort med Valmyndighetens uppfattning. I april meddelade nämligen Valmyndigheten att myndigheten skickat en hemställan till regeringen, där man lämnar förslag på författningsförändringar. Sådana förändringar som är möjliga att genomföra före valet 2022. Ändringarna syftar till att ”minska problemen med nuvarande valsedelssystem till valen 2022”. Vi kan alltså slå fast att självaste Valmyndigheten anser att det finns problem med valsedelssystemet och att regeringen känner till denna myndighetens uppfattning. 

Faktum är att Valmyndigheten uttrycker sig uppseendeväckande rättframt och skarpt: ”För att säkerställa ett fortsatt högt förtroende för valsystemet och reducera de risker som dagens valsedelssystem orsakar föreslår vi nu förbättringar som är genomförbara redan inför valen 2022”.

Formuleringen kan endast tolkas på detta sätt: 1) Dagens valsedelssystem anses ha risker, 2) dess utformning är sådant att det undergräver väljarnas förtroende, samt 3) ändringar kan och bör införas före valet 2022. 

Valmyndigheten föreslår bland annat detta:

”Allt ansvar för framställning och tillhandahållande av valsedlar överförs till valadministrationen” och ”Valnämnderna får ett uttalat ansvar att tillhandahålla namnvalsedlar för samtliga partier som registrerat partibeteckning och anmält kandidater till aktuellt val”.

Det är alltså så att en av de ansvariga myndigheterna för valets genomförande, vilket är demokratins enda tvingande fördelning av folkviljan i Sverige (vi har få folkomröstningar och de är rådgivande), kritiserar valsystemet och föreslår regeringen betydande förändringar. Detta blir inte ens en gäspning i mainstreammedia. 

Är någon förvånad?

Gustav Kasselstrand & Sven Valerio

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.