Ungern och EU:s självmordspakt


Rod Dreher heter en amerikansk journalist som skriver för The American Conservative, en tidskrift som också finns på nätet. Han har skrivit tre bestsellers, en av dem med den lockande titeln ”Live Not By Lies”. Rod Dreher bor tillfälligt i Budapest och i en färsk artikel konstaterar han att Viktor Orbán gjorde rätt, när han hösten 2015 stängde Ungerns gränser. Motiveringen var att Ungern är ett kristet land. De muslimer som vällde in i Europa på grund av kriget i Syrien var därför inte välkomna att bosätta sig där. Orbán gjorde också klart för EU att han inte lade sig i den politik som andra nationella ledare förde. Ville de ha muslimska bosättningar så var det deras sak. Men han kunde inte förstå varför de motarbetade honom och det ungerska folkets vilja att hålla sig till sitt eget historiska arv, sin kultur och religion.

För detta fick han hård kritik, såväl från USA:s som Europas vänsterliberaler, trots att inte heller de rimligen kunde missa de problem som muslimska bosättningar förde med sig. Vid ett toppmöte i Riga hösten 2015 hälsade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker Viktor Orbán med orden ”Hej diktatorn” och det var inte bara på skämt. FN:s chef för mänskliga rättigheter kallade honom för rasist och finansmannen George Soros, som lägger ner merparten av sina genom valutaspekulationer förvärvade miljarder på att bekämpa nationalstater, sa att Orbán ledde en maffiastat.

Det fanns en anledning till att Orbán attackerade Soros och det var inte att han var jude, vilket har påståtts. 2015 skrev Soros i en artikel, som publicerade i flera europeiska tidningar, att EU måste acceptera att årligen ta emot minst en miljon flyktingar och att länderna måste dela solidariskt på bördan. Dessutom ansåg han EU att årligen skulle sätta av 15 000 euro för varje flykting under de första två åren, för att täcka bostads-, sjukhus- och utbildningskostnader. Räknar vi för enkelhetens skull med att en euro är tio kronor, så blir det den nätta summan av 300 miljarder svenska kronor, att på nytt avsättas vartannat år.

I Aftonbladet skrev dåvarande kulturchefen Åsa Linderborg den 24 september 2015 under rubriken ”Ner med Orbán!” att det var egendomligt att EU tillät Ungern att upphöra som rättsstat. Så var det förstås en och annan som intog motsatt hållning. Nigel Farage (Mr Brexit), sa: ”Jag tycker han är den starkaste ledaren Europa har just nu. Han står för nationalstaten. Om jag var ungrare vet jag vem jag skulle rösta på.” Och så var det ju, Viktor Orbán hade ett starkt folkligt stöd.

Det som nu, nästan sex år senare, får Rod Dreher att konstatera att stängningen var klok politik, är de pro-palestinska överfall på judar som ägde rum både i USA och Europa under krigsutbrottet mellan Hamas och Israel. Etablerade media har varit mycket sparsamma med sin rapportering, eftersom övergreppen inte passar samman med deras propalestinska agenda. Flera överfall på ortodoxa judar skedde i New York. Exempelvis frågade en grupp män draperade i palestinasjalar matgästerna i en sushirestaurang vilka som var judar, varefter de misshandlade några bland dem. På en parkeringsplats inte långt därifrån försökte två bilar draperade i palestinska flaggor att köra över en ortodox man. Tack och lov så lyckades de inte. Ett gäng palestinier krävde av fotbollsspelaren Luca Lewis att få veta om han var en jude.

I norra London drog muslimer genom ett judiskt bostadsområde och skrek ”Fuck the Jews! Rape their daughters!”. En rabbin hamnade på sjukhus efter att ha misshandlats av två tonåringar. I Wien skrek en demonstrant ”Shove your Holocaust up your ass”, under det att en folkmassa hurrade. Majoriteten var unga kvinnor. Ett stort antal synagogor vandaliserades. Det demonstrerades i Washington, Berlin, Philadelphia, Boston, San Francisco och naturligtvis i hela arabvärlden. Israel anklagades både för folkmord och etnisk rensning. Erdogan förnekade sig inte. Han påstod att israelerna drack icke-judiska barns blod.

Rod Dreher befann sig i Paris när striderna mellan Hamas och Israel var som intensivast. I ett samtal med en fransk journalist konstaterade han att det åtminstone fanns en västerländsk huvudstad där judarna inte behövde vara rädda, Budapest:

Jag bor bredvid det judiska kvarteret och går varje dag genom det, för att komma till mitt kontor. När våldet började förväntade jag mig att polisen skulle bevaka synagogorna och judiska företag. Ingen syntes till. Jag såg män med kippa obekymrat gå nerför gatan och det slog mig: det händer inte här. Den franska journalisten sa att han för ett par år sedan var i Budapest och då hade blivit utsatt för en medial trumeld som hängde ut Ungern som en antisemitisk fasciststat, efter att de pekat ut George Soros som Ungerns fiende. Han ringde till och med upp överrabbinen och frågade honom om han var rädd för att bli attackerad av antisemiter. Den franske journalisten mindes att rabbinen bara skrattade och sa ”Här är vi inte rädda!”

Detta är inte bara anekdotisk bevisföring. Det finns en undersökning från 2018, genomförd av EU:S Agency for Fundamental Rights. Där jämförs antisemitismen inom EU:s medlemsstater.

Frankrike, Tyskland och Belgien ligger i topp. Ungern, det land som journalisterna beskyller för antisemitism, visade sig vara det tryggaste landet för judar att bo i. Förklaringen är givetvis att antisemitismen i Europa i dag framför allt är muslimsk.

Det är ingen egentlig skillnad mellan de länder som gjort stora ansträngningar att integrera de muslimska immigranterna och de som inte prioriterat detta. Tar vi Frankrike, så vill den stora muslimska befolkningen leva där, eftersom det är ett modernt välfärdsland. Det betyder emellertid inte att de vill bli fransmän. Muslimerna tar inte bara avstånd från, utan många bland dem föraktar värdnationen och dess kultur. På samma sätt förhåller det sig i övriga europiska länder, något som också svenskarna tvingats inse.

I Frankrike är det till och med så allvarligt, att ett antal generaler och andra militärer varnat offentligt för risken av ett inbördeskrig. Risken är inte försumbar och det troliga är väl i så fall att det tar samma form som i Nordirland, en lång och utdragen urban gerillakonflikt. I Frankrike vet man dessutom, att om det blev ett samtidigt uppror i de muslimska förorterna, så har landet inte tillräckligt med polis och militär för att upprätthålla ordningen.

Rod Dreher, som är väldigt förtjust i Europa, konstaterar att Europa aldrig kan bli som USA utan att ”upphöra att vara Europa”.

Jag vill att Frankrike ska vara franskt, Ungern vara ungerskt, Sverige vara svenskt och så vidare. Det kränker våra amerikanska universalistiska känslor, men jag har levt i Europa över hälften av mitt liv nu, och vet att det är så. Om jag fick ungerskt medborgarskap (eller franskt, etc) och sedan bodde resten av mitt liv här, fanns det ändå inget sätt jag skulle kunna bli ungrare på, utom på pappret. Detta beror inte på att ungrarna eller fransmännen är ovänliga mot utlänningar (även om de skulle vara det). Det beror på att de alla är arvtagare till en mycket gammal kultur, som man inte kan ta på och av sig, som en jacka.

Här skiljer sig Europa och USA åt. Europas nationer och etniska befolkningar har funnits i bortåt tusen år. USA däremot är en inflyttar- och historiskt sett nybyggarnation – i grunden kapitalistisk, dynamisk, individualistisk och med en rotlös mångkulturell befolkning, som har det gemensamt att de ser sig som amerikaner.

Gick det att vrida tiden femtio år tillbaka och visa fransmännen, det belgiska och det tyska folket vad massinvandring från den muslimska världen år 2021 gjort med deras länder, skulle de aldrig någonsin ha accepterat det. Ungrarna lär sig av det de ser och vad de ser är en dödslängtan hos Europas politiska ledare. De verkar tro att det enda sättet att leva i harmoni med dessa importerade folk och kulturer är att träna nya generationer av europeiska barn till att förakta sin egen kultur och de egna traditionerna. I denna bemärkelse har vänsterliberalismen blivit en självmordspakt för merparten av EU:s medlemsländer.

I en tidigare artikel skriver Rod Dreher:

Låt mig säga i förväg att jag inte vet tillräckligt om den politiska situationen i Ungern för att göra några säkra uttalanden om Orban-regeringen. Jag har hört några saker som stör mig om hur hans parti har styrt, mestadels om kumpitalism. Jag förväntar mig att lära mig mer om detta under min tremånaders vistelse här i Budapest. Men redan nu kan jag tala om för dig att om du bara tar del av de lögner som västerländska medier förmedlar om det som händer i Ungern, då blir du manipulerad.

Karl-Olov Arnstberg

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.