I dag återkommer Rolf Oward
***
Är du inte säker på att du är långsiktigt hållbar? Vill du veta om du är koldioxidneutral, avtryckssmart, miljöriktig och globalt utsläppssäker? Rent av feministiskt energieffektiv med en HBTQ-inkluderande värdegrund som vapen i kampen mot klimathotet?
Ett smidigt sätt att kontrollera sin trendriktighet och befästa sin politiskt korrekta följsamhet är att gå någon av de många kurser som ges på området.
Läs mer
Följande redogörelse är baserad på en färsk dom i Västmanlands tingsrätt (Mål nr B3440-17, 2017-10-04). Namn och orter är utbytta. Det råder visserligen ingen sekretess, men eftersom vi enligt maktens påbud i Sverige inte ska göra skillnad på ”vi och dem” har jag valt att försvenska händelseförloppet. Tänk ändå att vi alla är så lika!
Läs mer
Bland de PK-frälsta framhålls som bekant ofta att alla människor är lika mycket värda. Det är en farlig dogm, eftersom den i praktiken ofta uttolkas som att alla människor är lika. I grunden är det inte ett deskriptivt utan normativt påstående – det beskriver något som anses önskvärt inom PK-kulturen.
Om alla människor är lika mycket värda, blir de återkommande politiska önskemålen om en förbättrad integration egendomliga. Det kan väl aldrig vara så att våra politiker tycker att människor som uppbär bidrag är mindre värda än de som arbetar och försörjer sig själva och sina familjer?
Allting med likavärdesdogmen är galet, från början till slut. Vem klarar att med trovärdighet hävda att en domprost, en knarklangare, en barnmorska och en bankrånare alla är lika mycket värda? Varför har vi i så fall fängelser? Varför har vi lönedifferentiering?
Inte ens inför Gud är vi alla lika. Gud älskar visserligen omvändelsen, men inte de obotfärdiga syndarna, därför att det skulle göra goda gärningar meningslösa. Om alla är lika mycket värda, kommer vi alla till himlen, oavsett vad vi haft för oss i jordelivet – alternativt till helvetet. Det senare är nog inte så illa som det låter. Båda platserna är säkert lika mycket värda, om man resonerar vidare i tangentens riktning. Således, när vår egen ärkebiskop påstår att Gud är större (än djävulen får man förmoda), är det ett klockrent utslag inte av gudsförnekelse men väl av främlingsfientlighet. Att göra skillnad mellan olika varelser … ja, ni fattar!
Läs mer
I dag en norsk text som jag (Karl-Olov Arnstberg) tyckte var så bra att jag översatte den till bloggen (med författarens tillåtelse).
***
Frankrike är bland de europeiska länder som plågas mest av den islamska terrorismen, men samtidigt kanske också det land som har flest offentliga intellektuella som förstår vad det är som sker. En av dem är filologen, idéhistorikern och filosofen Chantal Delsol, professor i europeiska studier vid Hannah Arendt-institutet, som hon själv byggt upp vid Université Paris-Est Marne-la-Vallée.
Ett vanligt fel bland intellektuella, som får betalt av samhället för att hjälpa till med att förstå världen, är att de slutar att observera den yttre verkligheten, för att istället belamra sin omgivning med de världsfrånvända teorier som de föredrar. Det är därför befriande när Delsol i Le Figaro den 6 september pekar på en uppenbar anledning till den islamska terrorismen, nämligen att många muslimer hatar Västvärlden.
Trots att det är uppenbart vill människor tyvärr inte gärna erkänna detta och inte heller vill de ha hjälp med att förstå det:
Terrorismen som drabbar oss beskrivs som oförklarlig. Vi är kapabla att införa undantagstillstånd och bedriva hemlig underrättelseverksamhet, som otvivelaktigt avvärjer många andra angrepp, men vi är inte i stånd till att sätta fingret på orsakerna.
Ännu en gästskribent, alldeles oanonym!
***
Tänk om det funnes en värld som inte störs av fakta, som inte påverkas av verkligheten och där den fulländade politiska korrektheten råder. En värld med bara en åsikt – den rätta och legitima – en värld där alla andra åsikter klassas som rasistiska, nazistiska och/eller fascistiska.
Den världen finns! Välkommen till Naivisternas underbara rike.
Naivismen är en ideologi som passar alla som lider av verklighetsfobi och som vill leva i sina utopiska fantasibubblor utan kontakt med omvärlden. Visst låter det bra?
Läs mer
I dag får läsekretsen göra en ny bekantskap. Han (eller hon, men det tror jag inte) är så anonym att inte heller jag vet vem det är. Som devis har han valt ”Hellre ensam med en obehaglig sanning än i vackra lögners sällskap”. Bidraget är redigerat.
Karl-Olov Arnstberg
***
Jag försöker förstå och frigöra mig från den växande galenskap jag ser i samhället. 87 procent av väljarna röstade i senaste riksdagsvalet på de partier som för landet mot en katastrof. För 15-20 år sedan varnade jag, likt en hund, för vad som var på väg. Sedan kom en period då jag kände hur mina rötter sakta men säkert dog. En dag för kanske fem år sedan grät jag över hur ”guldfiskarna” omkring mig totalt struntade i både sexuellt våld mot unga tjejer och åldringsbrott. Minnet, när övergreppen ens blev till nyheter, varade i max en eller två dagar.
Det känns som att befinna sig på en fest i ett höghus och genom fönstret se hur det brinner på bottenvåningen. När jag försöker prata med de andra gästerna, vill de varken lyssna eller se ut genom fönstret. På väggarna finns det till och med skyltar som förbjuder deltagarna att prata i alarmistiska ordalag. Det kan förstöra festen och därför blir sådana gäster behandlade som nå’t brunt. Mest otäckt blev det när jag upptäckte hur de som styr festen faktiskt ringer och beställer både mer bränsle och hjälp med att elda upp huset. Jag tror att den klassiskt bildade brittiske politikern Enoch Powell träffade helt rätt när han 1968 i sitt ”Rivers-of-Blood-tal” konstaterade att De som gudarna önskar förgöra gör de först galna.
Fler svarta än vita på tåget. Tre somaliskor i slöjor, åker på gratis busskort. Konduktören säger vänligt att dessa inte gäller på tåget, men låter dem åka vidare. Hade inte jag fått. I går två afghanska ungdomar på badet häller tio hinkar vatten på bastuaggregatet, som tar stryk. Ler bara när jag säger åt dem. Personalen gör ingenting, men säger att ”de förstår det som de vill förstå”.
Landet söndras, svenskarna backar in i kaklet.
***
Fundamentet för ett fungerande samhälle är allas likhet inför lagen, yttrandefrihet, opolitisk vetenskap och en skola som eftersträvar att skapa självständiga individer. Så fort man börjar pilla på eller strypa någon av dessa grundvillkor skulle det kunna liknas vid syrebrist i samhället. En sorts samhällshypoxia. Det som gör den liknelsen så bra är att piloter som utsätts för syrebrist blir väldigt självsäkra, glada och totalt oförmögna att lösa enklare uppgifter. När de slutligen ombeds trycka på den knapp som skulle kunna rädda dem så klarar de inte att göra det.
Läs mer
