Söndagskrönika: Slagfältet Hippocampus

Om du föredrar att lyssna framför att läsa, varsågod:

Jag har ägnat merparten av den senaste veckan åt att läsa den tyske läkarens och molekylärgenetikern Michael Nehls bok ”The indoctrinated brain. How to successfully fend of the global attack on your mentality”. Den släpptes i höstas och där knyter Nehls samman ett antal trådar. Jag kan inte avgöra om han är en genetiker som hamnat på konspiratoriska villovägar eller om det han skriver i ”The indoctrinated brain” helt enkelt är sanningen.

Den amerikanska författaren Naomi Wolf har just kommit ut med en egen bok om de skrämmande turerna kring mRNA-vaccinet, Facing the beast. Hon skriver i ett långt och uppskattande förord att om dr Nehls har rätt förklarar hans teori varför regeringar runt om i världen krävde ”lockdown”-åtgärder och mRNA-injektioner. Det handlade aldrig om folkhälsan utan om att skapa passiva och manipulerbara medborgare. Jag noterar formuleringen ”Om dr Nehls har rätt”. Inte heller Naomi Wolf är övertygad. Skälet är att varken hon eller jag är molekylärgenetiker. Bara den som behärskar ämnesområdet kan bedöma validiteten.

Innan jag ger mig in på själva resonemanget är det bäst att klara av två omdiskuterade frågor. Den första är om covid-viruset är tillverkat i ett laboratorium. För Nehls är det tveklöst så. Att SARS-Cov-2 är ett syntetiskt virus kan man se på hur det är uppbyggt. Så ser helt enkelt inte virus ut, som är skapade genom naturlig evolution. Till detta kan man lägga att över 80 000 djur runt Wuhan testades utan att något relaterat coronavirus hittades, som skulle ha kunnat fungera som en möjlig naturlig brygga mellan djur och människa.

Det andra Nehls säger är att det inte är viruset som gör människor svårt sjuka och dödar utan immunförsvarets överreaktion, den så kallade cytokinstormen. När kroppens immunförsvar registrerar ett virus produceras proteiner som kallas för cytokiner. Dessa små proteiner skickar signaler till cellerna att agera mot inkräktaren. I normala fall stannar dessa signaler upp när viruset inte längre utgör ett hot. Men brist på immunreglerande D-vitaminhormon utlöser en överdriven respons. Immunförsvaret fortsätter utan någon broms att skicka ut cytokiner, som i ett försök att skydda kroppen i stället skadar den.

Nehls menar att covid-viruset inte är särskilt farligt och att ingen hade behövt dö om en behandling med D-vitaminhormoner eller läkemedel, som Tocilizumab, omedelbart hade satts in. Det är till och med så att människor själva kan korrigera sin D-vitaminbrist och på så sätt stärka sitt immunförsvar, vilket den farmaceutiska lobbyn är helt ointresserad av. För att kunna driva igenom det egna vaccinprogrammet hävdade de att det inte fanns några läkemedel. Det var bara vaccin som kunde stoppa pandemin. Som bekant blev konsekvensen både massdöd och en i modern tid aldrig tidigare skådad rädsla och desperation, som i sin tur motiverade en mängd olika tvångsåtgärder. Bort flög idén om alla människors lika värde. Ovaccinerade personer och vaccinmotståndare sågs som samhällets och mänsklighetens fiender.

Nehls introducerar begreppet pretraumatiskt stressyndrom, där ångest över potentiella framtida händelser kan orsaka liknande symptom som posttraumatiskt stressyndrom. Hans uppfattning är att den medvetet framkallade rädslan och ångesten var ett noga kalkylerat steg mot en teknokratisk världsordning. Den fick människor över hela världen att låta sig injiceras med vad som inte var ett i traditionell mening framtaget vaccin utan ett neurotoxiskt och genförändrande spikprotein, som särskilt angriper neurogenesen i hippocampus.

Från makro till mikro. En mig närstående, som haft covid, är vaccinerad och återigen insjuknade i covid, tror att viruset har gjort att hon förlorat luktsinnet. Så är det inte, utan det förlorade luktsinnet beror på att vaccinets spikprotein har skadat hennes hippocampus.

Den mycket mäktiga organisationen World Economic Forum (WEF) leds som bekant av den tyske nationalekonomen Klaus Schwab. Han och WEF gör ingen hemlighet av att de har ett mål med sin verksamhet, kallat The Great Reset. WEF vill globalt komma till rätta med ”livsstilssjukdomar, klimatförändringar, flyktingkrisen, miljöförstöring, sönderkörda städer, vattenföroreningar, luftföroreningar, social oro och arbetslöshet.” Begreppet ”social oro” signalerar vad? Att människor måste bli mer lydiga mot överheten? Under de senaste tjugo åren har forskningen om hur hjärnan fungerar gjort fantastiska framsteg men det handlar inte bara om kunskapen för kunskapens egen skull utan de som finansierar forskningen, menar Nehls, är särskilt intresserade av hur man får människor att lyda.

WEF driver utbildningsprogrammet Young Global Leaders (YGL), där inflytelserika politiker och personer i andra ledarpositioner såväl skolas som lyfts fram till sina positioner. De sitter nu i många av Västvärldens maktcentra. I en artikel som publicerades av WEF år 2016 fångar Danmarks förre miljöminister Ida Auken WEF:s målsättning med rubriken Välkommen till 2030: Jag äger ingenting, har ingen integritet och livet har aldrig varit bättre. Eftersom också Ida Auken har har gått YGL-programmet infinner sig frågan: Har hon blivit hjärntvättad eller, med ett allt vanligare begrepp, zombifierad?

Kan det vara så att de hundratals miljoner dollar som regeringar, tankesmedjor, laboratorier, ”Big Pharma” och organisationer som WHO och WEF spenderat och fortsätter att spendera på beteendevetenskap och beteendemodifiering har resulterat i insikter som kan användas för att göra befolkningar mer anpassningsbara, mindre upproriska, mindre kreativa och mer följsamma?

Varför skulle de annars ha investerat så mycket i sådana studier? De ständiga larmen under de senaste åren om klimatet, pandemier och ett kärnvapenkrig mellan Västländerna och Ryssland kanske inte bara handlar om folkhälsa, eller kanske inte alls om folkhälsa utan om att göra människor mer lätthanterliga. Det är inte hoten i sig utan rädslan som är det viktiga! Rädsla förändrar och skadar hjärnan. Som i Rainer Werner Fassbinders filmtitel: Rädslan urholkar själen.

Det stora hindret, och det är verkligen stort, är att folk absolut inte vill att världens ska styras av en teknokratisk elit. Inte heller vill de låta sig utsättas för några genförändrande experiment. Vid World Health Sunnit i november 2021 sa Stefan Oelrich, VD för läkemedelsföretaget Bayer AG att ”Om vi hade gjort en offentlig undersökning för två år sedan och frågat om människor skulle vara villiga att få genterapi eller cellterapi injicerat i sina kroppar, skulle vi ha fått 95 procent avslag. (Videon låg tidigare på Youtube men är numera raderad).

Hippocampus är de två små sjöhästliknande delar av hjärnan där självbiografiska minnen och identiteten har sin plats. Hippocampus berättar för dig om ditt liv och vem du är. Men inte bara det, där hanteras de dagliga erfarenheterna. Vi har därvid två system, som Nehls kallar för nummer ett och nummer två. Ettan är att vi använder våra erfarenheter för att göra rätt saker under dagen. Det är ett snabbt autosystem. Egentligen tänker vi inte utan vi gör som man ska göra. System två aktiveras när ettan fallerar, inte kommer med tillfredsställande lösningar. Det är då vi tänker ”på riktigt”, vilket gör tvåan till ett långsamt system. Nehls menar att Alzheimers sjukdom inte är en naturlig följd av åldrande utan ett resultat av moderna livsstilar. Det blir alldeles för lite av system två vilket leder till att hippocampus degenererar.

Hippocampus behöver använda system två för att trivas. Om man lever ett rikt liv med krävande uppgifter växer hippocampus, inte olikt hur musklerna växer om man tillbringar mycket tid i gymmet med att lyfta skrot. Motsatt, i brist på stimulans och krävande tankearbete krymper hippocampus. Samtidigt som hippocampus mår bra av lite stress, så är långvarig stress, exempelvis i form av rädsla och ångest skadligt. Det leder till minskad synaptisk plasticitet och neurotoxicitet, vilket i sin tur gör att hippocampus minskar i volym.

På kvällen, när man känner att nu får det räcka, nu vill jag ha ett glas vin och se något skräp på teve, så är hippocampus fullt. När vi sover tömmer hippocampus över sitt innehåll till andra delar av hjärnan, i synnerhet till neocortex. Från korttidsminnet till långtidsminnet. Nästa dag skriver Hippocampus över gårdagens narrativ med ett narrativ som, när det gäller självuppfattningen, upprepar vem man är. Endast tack vare hippocampus minne uppfattar vi oss själva som ett kontinuerligt jag och får alltid svar på den centrala frågan om vilka vi är. Utan hippocampus skulle vi inte kunna minnas känslomässigt viktiga händelser i våra liv. Utan hippocampus skulle vi förmodligen inte ens kunna tänka på ett liv efter detta, för utan ett förflutet finns det ingen framtid att filosofera över.

Det som är särskilt intressant med Hippocampus är att där skapas nya celler (neurogenes), något som man länge ansåg att hjärnan inte kunde göra. För att upprätthålla vårt självbiografiska minne och därmed integriteten i vår personlighet och förmågan att ständigt utveckla den, krävs en livslång produktion av nya indexneuroner. Styrkan i vår psykologiska motståndskraft beror på detta, och det är en förutsättning för vår vilja att prova något nytt och vidga våra vyer. Förutom att en produktiv neurogenes skyddar oss mot depression och i förlängningen mot Alzheimers sjukdom, behöver vi nya indexneuroner varje dag för att förbli system-två-kapabla, dvs. för att kunna tänka och ändra riktning när det kan vara bättre för oss att göra det. Hippocampus är därför den perfekta angreppspunkten om man vill avpersonifiera människor.

När vi entusiastiskt berättar för någon om en tidigare upplevelse händer två saker: För det första aktiveras de indexneuroner som är ansvariga för minnet, vilket gör att vi kan reaktivera och rekonstruera den lagrade upplevelsen från neocortex. För det andra lagras anekdoten om igen via hippocampus. Tidiga livserfarenheter som har återkallats eller som vi berättat om många gånger finnas därför lagrade i många kopior i neocortex. Även vid långt gången Alzheimer, när hippocampus inte längre har någon produktiv neurogenes och därför knappast kan bilda nya minnen, är det fortfarande mycket troligt att åtminstone en eller ett par av indexneuroner fortfarande finns kvar och hänvisar till dessa kopior i neocortex. Därför kan personer med Alzheimers vanligtvis berätta en eller två historier om sin ungdom, men de kanske inte vet var de befinner sig eller kommer ihåg vem som sitter framför dem.

Michael Nehls refererar innehållet i en stor svensk studie. Effekten av alla covid-19-vacciner hos 842 974 vaccinerade ställdes mot ett jämförbart antal ovaccinerade personer under en uppföljningsperiod på upp till nio månader. Det visade sig att vaccinerade personer som drabbades av covid efter ungefär ett halvår fick ett allvarligare infektionsförlopp än ovaccinerade personer. Med tanke på dessa data skulle man kunna förvänta sig att inga ytterligare vaccinationsrekommendationer skulle utfärdas, eftersom något uppenbarligen hade gått fruktansvärt fel. Gav vaccinet överhuvudtaget något immunologiskt skydd? Men precis motsatsen hände. Författarnas slutsats är bisarr: ”Resultaten stärker den evidensbaserade grunden för administrering av en tredje vaccindos som en boostervaccination.”

Ett exempel till. I juli 2021 rapporterades ett massutbrott av viruset i Provincetown, Massachusetts. Cirka 500 personer hade insjuknat. Överraskande nog var 74 procent av dem som insjuknade fullvaccinerade. Fyra av de fem personer som krävde intensivvård var också fullvaccinerade vilket tyder på att vaccinationen inte skyddade mot ett allvarligt sjukdomsförlopp.

Det är mot hippocampus mRNA-vaccinets spikprotein kan sätta in sin attack. Det kan blockera neurogenesen och skriva över befintliga neuroner med ett nytt narrativ. Människor blir avindividualiserade, mer påverkbara, mer glömska, mer följsamma och mindre kapabla att engagera sig i kritiskt tänkande och kreativt resonerande. Den accelererande förlusten av indexneuroner upplevs inte av offret som en smärtsam process. Man inser inte ens att gamla minnen bleknar eller försvinner helt och hållet; man glömmer helt enkelt.

Är det därför vaccineringen fortsätter, trots att pandemin är över, trots att dess skyddande effekt är försumbar och trots den växande rapporteringen om vaccinskador? Det har blivit normalt för människor att fylla på sitt skydd mot covid. Det är vad de tror att de gör, när de i själva verket fyller på det spikprotein som skadar deras hippocampus.

Jag kopplar resonemanget till Ukrainakriget där Rysslands invasion sägs vara oprovocerad. Ryssarna och Putin påstås hota västvärlden och det anses självklart att Finlands och Sveriges Nato-anslutning höjer säkerheten. Ett barn förstår att det är tvärtom. Nato bedriver ett proxykrig mot Ryssland och genom att gå med i Nato markerar vi givetvis att också vi är Rysslands fiender.

När alla riksdagens partier är överens om att det är detta narrativ som är det korrekta blir jag både skrämd och förbryllad. Jag har gjort min hemläxa och vet att USA:s neocons provocerade fram detta krig och att Putin och Ryssland hela tiden varit öppna för förhandlingar. Jag vet att också Ryssland inte vill erövra utan göra affärer med Europa, vilket skulle höja välståndet för alla.

När jag ser dessa våra självgoda, enfaldiga och vilseledda politiker i medierna så är det helt obegripligt för mig att de inte inser vad de håller på med, att de genom att skicka vapen och pengar till Ukraina förlänger ett meningslöst krig. De vapen de sänder räddar liv, påstår de. Det är exakt detsamma som det sanningsministeriet i Orwells 1984 påstår: Krig är fred. Krig är inte fred. Fred skapas vid förhandlingsbordet. Jag hittar ett citat av den schweiziske diplomaten och historikern Carl J. Burckhardt (1891-1974): Det är en av de svåraste saker som kan åläggas en tänkande människa att behöva bevittna hur en historisk process fortskrider bland okunniga människor.

Michael Nehls har i sin bok ”The indoctrinated brain” presenterat ett möjligt scenario där en global teknokratisk elit med WEF som kärna avsiktligt släpper löst ett virus som skrämmer upp världens befolkning så att de låter sig injiceras med ett vaccin som i själva verket är ett laboratorietillverkat genförändrande spikprotein. Syftet är att göra människor dummare och mindre benägna att revoltera mot överheten. Nehls beskriver virusets inverkan på hypocampus på ett trovärdigt sätt men längre än till trovärdigheten kommer han inte, eftersom jag inte har den nödvändiga molekylärgenetiska kompetensen för att kunna bedöma sanningshalten. Men det finns luckor som är synliga för alla i Nehls beviskedja. Han ger inga bevis för att vare sig WEF, Bill Gates eller någon annan i den framväxande oligarkin ligger bakom. Men OK, om jag accepterar tanken att mRNA-vaccineringen av världens befolkning är ett gigantiskt svindleri, handlar det inte om det gamla vanliga, dvs pengar? Så långt är jag med, men Nehl påstår att det handlar om hjärntvätt, i syfte att lösa många av världens problem. För att göra en sådan ondska trovärdig krävs det en mycket stark bevisning men där har Nehls ingen inside information.

Bevisen räcker inte. Juridiskt sett är detta påstådda brott mot mänskligheten ett indiciemål som inte leder till fällande dom. Det hindrar inte att det mycket väl kan vara sant.

Karl-Olov Arnstberg

Utskriftsvänlig PDF-version