Hets mot folkgrupp

Det här är den första delen av en längre text. Den avslutande delen har titeln ”Hets mot svenskar”.
1941 köpte den ökände antisemiten Einar Åberg en bokhandel som låg vid nuvarande Sergelgatan i Stockholm. Samma år bildade han ”Sveriges antijudiska kampförbund” med ”judendomens i Sverige totala förintelse” som målsättning. I bokhandelns skyltfönster satte han upp en skylt där det stod ”Judar och halvjudar äga icke tillträde”. Det blev ofta bråkigt i butiken och Einar Åberg åtalades och blev dömd för förargelseväckande beteende. Det hindrade honom inte från att fortsätta med att sätta upp nya skyltar i sin bokhandel. När han också började att sprida flygblad internationellt kom påtryckningar från judiska organisationer i USA och en ny lag stiftades, ”Hets mot folkgrupp”. Till en början kallades den för Lex Åberg, eftersom Einar Åberg var den förste som dömdes 1948.

”Hets mot folkgrupp” är en mycket tydlig rubricering. Vi vet vad hets är och vi vet vad en folkgrupp är. Dessutom stiftades lagen med direkt referens till en bestämd folkgrupp, judarna. Det är detta som gör att lagen i sin första skrivning anger både härstamning och trosbekännelse som definitionen på en ”folkgrupp”. Vissa judar ser sig själva som en folkgrupp, andra betonar att det inte är etnicitet utan religionen som håller judarna samman. Den mer generella kontexten är att medlemmar av den folkgrupp som är i majoritet och befinner sig vid makten i ett land, inte ska kunna förtrycka medlemmar av andra folkgrupper i landet, det vill säga minoriteter. Jag tror varken jurister eller politiker kunde föreställa sig den resa som denna lagparagraf gjorde, efter att den antagits av Sveriges riksdag.

Under 1960-talet hamnar rasismen i fokus för den svenska samhällsdebatten. Egentligen är den inte särskilt relevant för det fortfarande etniskt mycket enhetliga Sverige, men det som händer i synnerhet i USA men också i Sydafrika, blir viktiga frågor för en politiskt radikaliserad studentgeneration. Nu kom lagen att omfatta ”ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse”. När också begreppet ”hets” får en allt bredare definition, så hamnar lagen på kollisionskurs med yttrandefriheten. En av dem som klarast såg faran var liberalen och DN:s förre chefredaktör Svante Nycander, som i en festskrift till en vän skrev:

Hets mot folkgrupp har efter 1948 fått en vidgad innebörd genom både lagstiftning och domstolspraxis. Från början handlade det om hot, förtal eller smädelse mot en grupp av befolkningen med viss härstamning eller trosbekännelse. Främst med anledning av FN-konventionen mot rasdiskriminering antog riksdagen flera ändringar 1970. Därefter gällde att den brottsliga handlingen skulle ha karaktär av hot eller uttryck för missaktning och att den riktade sig mot en grupp med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Missaktning är ett vidare begrepp än förtal och smädelse. Enligt förarbetena till 1970 års lagstiftning krävs inte att vissa raser eller folkgrupper utpekas. Bestämmelsen kan tillämpas om t ex en viss ras prisas på ett sådant sätt att alla andra raser kan anses smädade.

Som Svante Nycander skriver ersattes rekvisiten förtal och smädelse med det svårtolkade rekvisitet missaktning, i samband med att Sverige skrev under FN:s rasdiskrimineringskonvention. Avsikten var att ge bestämmelsen en större räckvidd, så att också förlöjliganden innefattades. 1982 skedde nästa utvidgning då det i lagtexten kom att talas inte bara om folkgrupp utan också om ”annan sådan grupp av personer”.

Under 1990-talet skedde en uppmärksammad prövning av lagen. Som doktorand i sociologi vid Umeå universitet erbjöd Karolina Matti 1997 sin pojkvän, nationalsocialisten Dan Berner från tidningen Nordland, att hålla en offentlig föreläsning på universitetet. Hon argumenterade för att det var både vetenskapligt och samhälleligt relevant att undersöka nazismen bland unga människor i Sverige. Fallet väckte mycket debatt och bland annat framhöll vänstertidningen Folket i Bild/Kulturfront att ett åtal fungerade som ett angrepp på yttrandefriheten. Det hjälpte inte. Dan Berner dömdes i både tings- och hovrätt för hets mot folkgrupp och Karolina Matti för medhjälp. Karolina Matti miste också sin doktorandtjänst.

År 2002 tillkom ”sexuell läggning” och år 2019 ”könsöverskridande identitet eller uttryck”. I dag är ”Hets mot folkgrupp” ett brott som enligt brottsbalkens 16:e kapitel gör det förbjudet att uttrycka missaktning för en ”folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”.

Tre dagar före julafton förra året fastställde Högsta domstolen att en då 28-årig man, som i januari 2018 i Facebooksgruppen Politikfakta skrev ”Äckliga muslimjävel”, gjort sig skyldig till ”Hets mot folkgrupp”. Kommentaren var länkad till en artikel som handlade om en man av utländsk härkomst som påstods ha begått en hedersrelaterad våldtäkt. Själva inlägget delades cirka 390 gånger samt fick omkring 1 300 reaktioner och 160 kommentarer. Formuleringen har inget med ”hets” att göra, utan ska givetvis läsas för vad det är; en upprörd kommentar till ett skändligt brott. Man kan eftersträva en ”god moral och ett gott språk” utan att släpa folk inför domstol för något de skriver i affekt på nätet. Det sa också mannen, som förklarade att han skrev kommentaren i vrede mot förövaren och att den var riktad endast mot den personen. Så enkelt gjorde inte justitieråden det för sig. Så här skrev HD och slog därmed fast Hovrättens fällande dom:

28-åringens sätt att uttrycka sig i kommentaren, i kombination med att den gjordes i omedelbar anslutning till artikeln kan enligt HD ”inte förstås på annat sätt än att (28-åringen) menade att mannens brott var direkt kopplat till dennes förmodade religiösa övertygelse som muslim”. Således förmedlade kommentaren ett ”nedsättande budskap om att muslimer i allmänhet är benägna att begå en viss typ av allvarliga brott. Dessutom, slår HD fast, gav kommentaren i övrigt ”tveklöst uttryck för missaktning av gruppen muslimer i den mening som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. /…/ Mot bakgrund av detta konstaterar Högsta domstolen att kommentaren inte kan uppfattas som endast riktad mot mannen i artikeln, ”utan även utgjorde ett sådant meddelande som avses i straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp”. Det rörde sig om ett ”kränkande värdeomdöme som helt klart överskred gränsen för saklig kritik och debatt.

Ett av de tre justitieråden, Dag Mattsson anmälde en avvikande uppfattning. Han ogillade åtalet därför att han insåg dess konsekvenser för yttrandefriheten:

Bedömningen av den närmare innebörden ska ta sin utgångspunkt i det förhållandet att straffstadgandet utgör en inskränkning i den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Denna frihet får enligt regeringsformen inte begränsas mer än vad som är nödvändigt för att nå det ändamål som ska motivera begränsningen.

Det är tyvärr så morallagar fungerar. Juridiskt var det säkert korrekt att mannen dömdes, men de politiska konsekvenserna är skrämmande. Som det heter i en kommentar på Flashback:

Rent praktiskt finns det inte en enda muslim som är dum nog att tro att han menar alla muslimer, men tyvärr har politiker och rättsväsende bestämt att just religionen islam ska skyddas till varje pris, och utnyttjar HMF-lagen till det. Det åstadkommer inget annat än att få muslimer att framstå som snöflingor, och bidrar mer till rasismen än någonting mannen ifråga kunde ha sagt.

Elin Gustafsson är ordförande för S-kvinnor i Skåne. ”Vår omvärld visar att den feministiska kampen är viktigare nu än någonsin”, skriver hon tillsammans med andra ombud från Skåne. Därför är det nu dags för att klassa porr som hets mot folkgrupp, mot kvinnor:

… fortfarande mördas kvinnor i Sverige varje år på grund av att de är just kvinnor.
Därför vill vi från Skåne liksom bland annat kvinno- och tjejjoursorganisationen Unizon att straffen för brott med sexistiska och kvinnohatande motiv ska skärpas och klassas som hatbrott. På så sätt tydliggörs att sådana brott är en del av ett strukturellt problem och inte enskilda incidenter eller siffror i statistiken. Vi menar också att mäns dödande av kvinnor ska rubriceras som femicide när motivet är just kvinnohat. Det gör att det blir tydligt i statistiken att motivet bakom brotten är just kvinnohat. Vi anser även att pornografi ska klassas som hets mot folkgrupp, mot kvinnor.

Jag leker med tanken att pornografi också faller under HMF-lagen. Vilka möjligheter det skulle öppna för ”näthatsjägarna”, de som i dag tynger överlastade domstolar med struntärenden. Näthatsjägaren Tomas Åberg – jag har undrat om han är släkt med Einar Åberg – skryter om 1500 HMF-anmälningar och 300 fällande domar. Hur många kan det inte bli om han också får möjlighet att hänga porrproducenter vid sitt skalpbälte? Jag hittar inga siffror på vad branschen omsätter i Sverige, men globalt är det närmare tusen miljarder, hur man nu mäter sådant.

Karl-Olov Arnstberg

Utskriftsvänlig PDF-version