Språksanering och hjärntvätt

Den norske journalisten Arnt Folgerø har skrivit tidigare på bloggen. I dag återkommer han med en artikel publicerad på nätet för drygt ett år sedan (min översättning). Hans artikel avslutas med att han nämner mig i positiva ordalag. Jag uteslöt först detta, eftersom jag tyckte det luktade lite ”självberöm” att ha det med. Han insisterade dock på att det skulle tas med, så då gjorde jag det.

Bilden: Vem kunde tro att västliga demokratier skulle komma att producera en ideologi som rensar språket från icke korrekta begrepp samtidigt som människorna med ”de galna tankarna” skändas på värsta tänkbara sätt, utan möjlighet att försvara sig. När dagens teknik möjliggör full insyn i vem som umgås med vem och hur människor rör sig, kan man säga att Orwells nyspråk har förverkligats i västländerna.
Läs mer

Paradigmskiftet från gruppomsorg till individomsorg


Detta är den andra och avslutande delen av Per Hagenäs´ text om värdegrunden.

Det fanns en tid då makthavarna utgick från en någorlunda saklig beskrivning av verkligheten och självklart prioriterade svenskarnas intressen. Mer genomgripande beslut utformades i enlighet med grundlagen och föregicks av konsekvensutredningar. Statens offentliga utredningar borgade för att politikerna tog hjälp av experter. Vallöften skulle vara något så när realistiska. Svenska folket var ett bra folk och valda politiker utgick inte från att de var onda och förtryckande. Eftersom den tidens värdegrund företräddes främst av män och styressättet var traditionellt, skulle man kunna kalla det för en traditionell och manligt styrd gruppomsorgsdiskurs. Man värnade den egna gruppen, även om klassamhället och könsdiskriminering naturligtvis fanns. Fokus låg på att svenskarnas land och pengar tillhörde svenskarna. Gåvor till andra folk skulle klart redovisas i budgeten. Makten skulle utgå från folket genom representativitet och folkomröstningar skulle föregå stora beslut.
Läs mer

Den rätta värdegrundens dolda agenda

Detta är den första delen av en text uppdelad i två. Per Hagenäs har skrivit den. Den avslutande delen bär rubriken ”Paradigmskiftet från gruppomsorg till individomsorg”.

***

När blev massinvandring en svensk angelägenhet? Vilken folkrörelse har jag missat, vilken folkomröstning, vilka statliga utredningar? Det går inte längre att dölja krisen i skola, sjukvård, polis, kriminalvård, MSB, försvar, socialtjänst, bostäder, äldreomsorg, psykvård. Även vallöftena handlar om att lösa problem orsakade av massinvandringen. Sett utifrån konsekvenserna för svenska folket måste de senaste regeringarna bedömas som oförmögna att regera ett land. Den så kallade rätta värdegrunden verkar vara en central orsakande faktor. Hur uppstod den? Vilka konsekvenser har den fått? Varför är svensken så lojal?

Försöken att hitta svaren på dessa frågor är som att befinna sig i en kriminalroman. Mördaren gör allt för att förvilla genom att peka åt fel håll, dölja information och komma med falska anklagelser. För att avslöja mördaren och motivet får man se över fakta, se hur de hänger ihop och framförallt skilja ut det vi säkert vet från dimridåerna.

Läs mer

Den farliga klimatpopulismen

Foto Gunnar Sandelin


Man ska vara försiktig med ord som populist och populism. De används inte sällan för att förringa och mobba ut meningsmotståndare och på så sätt undvika sakdebatt. Dock – en av de accepterade definitionerna på populist är en person som har enkla lösningar på det mesta eller som framför gravt förenklade och ofta felaktiga förklaringsmodeller. Utan att överdriva är Miljöpartiets Isabella Lövin i den meningen en äkta klimatpopulist.
Läs mer

Jämlikhetsdystopin

“Året var 2081 och äntligen var alla totalt jämlika. Ingen var smartare, snyggare, starkare eller snabbare än någon annan. Denna jämlikhet var ett utslag av tilläggen 211, 212 samt 213 i den amerikanska konstitutionen och dessa grundlagsändringar övervakades noggrant av Förenta Staternas handikappsmyndighet”.

Så här inleds en kort novell betitlad Harrison Bergeron, författad av Kurt Vonnegut 1961. Denne lysande författare hade redan berört jämlikhetstanken i sitt mästerverk Sirenerna på Titan från 1959, där en rymdresenär som återvänder till jorden finner ett samhälle som använder handikapp för att göra människor jämlika och på så sätt eliminerat effekten av tur och otur i det evolutionära lotteriet. Med andra ord, lite grann som kristendomens budskap att de svaga och de saktmodiga ska besitta jorden.
Läs mer

Jakten på godhetsmarkörerna


För PK-folket är det mycket viktigt att få bekräftelse, att visa att man tillhör den rätta gruppen, med de rätta åsikterna. Det är därför som symboler och symbolhandlingar är så centrala i PK-ismen. Man visar upp att man tycker som man ska, att man tror på den av PK-folket konstruerade världsbilden. Då kan man måla upp en ondskefull motståndare och skapa en rejäl djävulsbild att projicera sina antipatier på, med PK-folket på den goda sidan och alla andra på den onda.
Behovet av sådana djävulsbilder tycks omättligt. Troligen beror det på att den moraliserande kraften i en given symbol till slut upphör och därför måste ersättas av en annan. Som exempel på några godhetsmarkörer kan vi ta följande:

  • Refugees welcome
  • Jag hatar SD
  • Trump ska dö

Den första har – nästan – nått slutstadiet, dvs godhetskraften har avtagit så märkbart att den knappast längre finns. Visst, en del väldigt högljudda grupper finns kvar men det stora flertalet, till och med de PK-troende, har insett vilka effekterna blir av att Sverige ska vara socialkontor för världens alla välfärdsmigranter, och anpassat sig därefter.

Läs mer

Liten utredning kring klimathoten


Moraliserande kring klimathotsfrågorna visar att dessa tillhör den nya värdegrunden. Tänk er ett scenario där en person, som getts diagnosen lungcancer, blir uppringd av en vän som påstår sig, ganska säkert, veta att denna lungcancerdom bara är en influensa och att den snart går över. Hur troligt är det då att den som fått cancerdomen skriker, ”jag vill inte höra ett ord till”, kallar honom för sjukdomsförnekare och kastar på luren, tänder en cigarett och sätter sig med andra med samma diagnos för att diskutera inköp av cellgifter och operationer.

Inte så troligt, men så reagerar politiker och media inför positiva nyheter om klimathoten. De kallar budbärarna klimatförnekare (vad är det?) och vägrar att publicera eller diskutera den positiva informationen. Trots etablissemangets öronbedövande klimatlarmande flyger de ändå som aldrig förr och tar privatjet till klimatkonferenser och kör SUV:ar (Peter Eriksson MP) och dieselslukande pickup:er (Isabella Lövin MP). Miljöns goda värdeord från ett etablissemang som vill rädda jorden åt våra barn verkar, precis som de goda värdeorden kring flyktingpolitiken, vara ett sätt att lura till sig folks lojalitet. Många ord men inga egna uppoffringar.
Läs mer