Ädla-syftet-korruption

I dag är läkaren och psykiatern Ann Gardner gästskribent

***

I slutet av 1960-talet läste jag psykologi på Stockholms universitet. Mycket av den då pågående forskningen på institutionen gällde skillnader i varseblivning och uppmärksamhet. Den bekostades av myndigheter och avsåg sådant som höjdplaceringen av trafikljus i gaturummet, och vilka färgvåglängder för rött, gult och grönt som uppmärksammades bäst i det perifera synfältet.

Den speciella ”intelligenskursen” på utbildningen betraktades som viktig och varade två månader. Viss politisk korrekthet hade insmugit sig. De intelligensskillnader mellan olika folkslag som rapporterats ansågs bara orsakade av att kulturberoende tester använts. Könsskillnader avseende delförmågor ansågs visserligen säkerställda, men kompenserades av att det andra könet hade bättre förmågor på andra deltest. Förmågan att klara akademiska studier betraktades inte som ett individuellt fastlagt öde på grund av intelligens, därför att hög motivation kunde kompensera att ”det tar längre tid att lära sig, men det går om man kämpar.”

Läs mer

Inkompetens


Jag får ett mail från en högt uppsatt jurist. Dagligen möter han det mångkulturella Sverige som bara når den offentliga debatten i tvättat och pixlat skick. Timmen är sen när han skriver till mig, men han behöver lätta lite på trycket, innan han lägger sig:

Det är inte utan att man, samtidigt som man ser hur landet förfaller inom område efter område, trots allt njuter lite av skadeglädje! Debaclet med Transportstyrelsen är nog droppen som får folk att inse att den sittande regeringen i princip är totalt oduglig och visar detta inom område efter område. Hur man nu ska krångla sig ut ur detta ska bli intressant att följa. Haveriet ligger helt i linje med allt annat som förvånat oss. Ett land som under hösten 2015 helt öppnade sina gränser och där människor från hela världen strömmade in och mottogs av folk med västar under parollen “Refugees welcome”. Återvändande terrorister och krigsförbrytare hanterades under lång tid av kulturdepartementet. Utlänningar och tiggare ockuperar sommarstugor och bostäder och när folk vill ha hjälp av polisen möts de av beskedet att det är kronofogden som skall delge och avhysa dessa, trots att förfarandet sedan mannaminne utgjort ett grovt kriminellt beteende.

Antalet områden där polisen saknar möjligheter att agera och ingripa växer dag för dag i våra största städer och kallas “utanförskapsområden” i stället för “laglöst land”, som vore den rätta benämningen. Det har börja “krångla” i en del mindre kommuner då budgetar för skola och omsorg överskrids med stora summor, under åberopande av en ökad “befolkningsmängd”, som beskrivs som nödvändig av demografiska skäl. Listan kan fortsätta i det oändliga.

Det är en suck av ett slag som jag läst så många gångar att jag tappat räkningen. Inte alls originell, men sann. Den får tjäna som en prolog till dagens text, skriven av läkaren Patrik Sten (pseudonym). Om sin egen yrkessituation säger han att politiker och administratörer betraktar läkare som sina fiender. De arbetar oförtrutet på med att ta makten över sjukvården, samtidigt som de i praktiken inte förstår mycket av den praktiska verksamheten.

Karl-Olov Arnstberg
Läs mer

Varför sagan om Kejsarens nya kläder inte stämmer


I dag har vi en gästbloggare, utvecklingschefen Mikael Willgert, som bland annat driver Swebbtv, en medborgarjournalistisk webbtevekanal.

***

Många undrar hur det kommer sig att folk inte reagerar på de motsägande påståenden som levereras från den svenska regeringen och andra ledande politiker. Påståenden som uppenbart krockar med varandra borde väl leda till en reaktion hos normalt kloka personer? Exempelvis har vi fått veta att våra pensioner ska säkras genom inflödet av asylsökande. Inte långt senare meddelar regeringen att den planerar att höja pensionsåldern med flera år. Det har också talats mycket om hur högutbildade flyktingarna är, medan det nu är vanligare att samma personer talar om att det måste skapas enkla jobb, eftersom flyktingarna har så låg utbildningsnivå. Eller att skattesatsen måste höjas flera kronor trots att vi tjänar så mycket på massinvandringen. Eller att tiggeriet inte är organiserat fast det är uppenbart att tiggarna har sina tilldelade platser. Eller att det verkar omöjligt att åldersbestämma ensamkommande. Eller att myndigheterna år efter år utfärdar hundratusentals pass till personer som gång på gång tappar bort dem. Listan på orimligheter som accepteras av medborgarna kan göras lång.
Läs mer

Populism och näthat – en tänkbar förklaring


Dagens gästskribent skriver i ett mail:

Din senaste artikel ”Godheten är en religion” har fått mig att reagera. Jag har publicerat några artiklar de senaste åren, men den jag bifogar har varit omöjlig att få accepterad. Den ger en möjlig förklaring på godhetsproblemet i dagens samhälle.

Först sväljer jag den närmast sensationella slutsats med hull och hår, men sedan börjar jag fundera över alla dessa ”moderata liberaler” som har minst lika svårt att förstå vad som händer. Kanske har de trots allt hjärtat till vänster? Nu över till Pelle Johanssons text:

Populism och näthat – en tänkbar förklaring

Pelle Johansson

Moral Foundations Theory (MFT) har utvecklats av den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt. Han besökte Sverige under sommaren 2016 och detta ledde till flera artiklar kring hans teorier i svenska media. Den som vill fördjupa sig i vad som sades kan med fördel läsa här.

Läs mer

För åtta år sedan


Nu när åsiktskorridoren murar börjar spricka kan det vara bra med en påminnelse om hur länge kritikerna varit tystade. Lars Berglund heter en docent i konstvetenskap som tidigt ifrågasatte invandringens påstådda lönsamhet. De ekonomiska beräkningarna i citaten nedan må vara överspelade men det är intressant hur överens samtliga nationalekonomer och andra relevanta forskare också då var om att invandringen inte är lönsam, utan en kostnad.

Det var inte den bild som medierna vill föra fram. Jag undrar fortfarande varför de var så angelägna om mörklägga kostnaderna. Säkerligen skulle de gärna fortsätta med det, om de bara klarade av trovärdigheten. Varför, vem har glädje av det? För journalister borde det väl vara frestande att sätta tummen i ögat på politiker, som av ideologiska skäl vilseleder medborgarna. Det är ju ett perfekt sätt att inför läsekretsen legitimera den tredje statsmakten. Men det är först efter massinvandringen hösten 2015, som det blev rent fånigt att hävda att invandringen är lönsam. Någon omvändelse har väl egentligen aldrig skett, trots att galgen står på plats.

Också politikerna vägrar att tala om kostnader. ”Vi får väl inte se till kostnaderna när det gäller medmänsklighet”, säger de stolligaste bland dem. Men aldrig de skulle använda den frasen med referens till den växande skaran av svenska fattigpensionärer. Där finns inte medmänskligheten med på den politiska agendan.
Läs mer

Att förstå sin samtid II – Gruppmoralen gör oss solidariska med fientlig politik


Pseudonymen PH återkommer med en lång och kompakt text. För mig bestäms teoretiskt tematiska texter – det här är en sådan – av sitt förklaringsvärde. Jag kan utan omsvep erkänna att jag önskar det hade varit jag som skrivit den. Det är en av de absolut bästa som publicerats på bloggen, inbegripet det som Gunnar och jag skrivit. Många dimmor skingras.
K-O Arnstberg

***

Gruppmoralen
När jag läser alternativmedia så återkommer ständigt frågan varför vi har ett etablissemang som utan minsta tvekan, och utan att utreda, så i grunden förändrar Sverige. Vi ser nu resultatet, ett kaos nästan överallt. Invandringen har varken varit problem- eller kostnadsfri och det finns ingenting som tyder på att det kommer att bli bättre i framtiden, tvärtom.
Varför är MSM-journalister så eniga om invandringens välsignelse och varför försvarar de en utveckling som främst slår mot de svagare i samhället? Varför låser politiker in sig med en politik som kommer att ge dem stora bekymmer i framtiden, så stora att vissa partier helt kommer att försvinna? Det enkla svaret är att de kan inget annat. De är låsta av tidens gruppmoral.

I en debatt i Swebbtv nyligen ställdes också frågan varför. Fritt tolkat menar Jan Tullberg att ingen törs vara den första att ha en avvikande åsikt och Nima Dervish menar att svenskar, trots att de ser sig som individualister, är väldigt kollektivt orienterade. Gunnar Sandelin menar att de personligen inte vill diskutera saken och Andreas Henriksson att vi är väldigt konsensusstyrda.

Min egen förklaring är att vi är lojala mot gruppen (svenskarna), ledningen (etablissemanget) och gruppmoralen (värdegrunden). Detta är en naturlig och riktig instinkt för oss människor. Vi måste hålla ihop och vi måste ha en ledare. Problemet ligger i att vår ledning inte är lojal mot oss utan mest mot sig själva och mot den grupp de egentligen representerar, etablissemanget, de som sitter på pengar och har inflytande i världen. Sverige styrs idag med en gruppmoral som innebär ”allas lika värde”, det vill säga vi svenskar har inte längre en särställning, i princip framför vem som helst i världen. Paradoxalt nog så innebär detta den ultimata egoismen. Allas lika värde innebär att mina intressen inte längre skyddas av min egen grupp och jag måste alltså klara mig själv i en allas kamp mot alla. För dem som inte lyckas bra av svenskarna, ja sorry. Alltså: Vi är betingade, evolutionärt skapade, att vara lojala mot en ledning som inte bryr sig om svenskarna som grupp. Saken förklaras närmare nedan. Beträffande journalister och politiker är de en del av den makt- och klätterpyramid, vars klättervillkor bestäms av den gruppmoral-värdegrund som vår ledning satt. Denna ledning består inte bara av regeringen utan också av chefredaktörer, partiledare och intressegruppers toppar, speciellt offergrupperna.

Läs mer

Massinvandring för att skapa den nya människan


I dag är den norske journalisten Arnt Folgerø gästbloggare.

***

I sin bok om krisen i samband med massinvandringen från Afrika och Mellanöstern pekar den förre tjeckiske presidenten Václav Klaus på att man i ett sårbart Europa helt bortser från de risker och faror som invandringen leder till för europeiska staterna. När det gäller invandringen är det praktiskt taget förbjudet att fråga om kostnader, liksom att informera om de kulturella, sociala och ekonomiska riskerna för de västeuropeiska staterna, säger Klaus och hans medförfattare Jiri Weigl i boken” Folkvandring”, som nyligen översatts till svenska. Den svenska översättaren har valt att vara anonym, av rädsla för repressalier från arbetsgivaren eller facket. Att en översättare väljer att agera anonymt i ett sådant sammanhang, understryker frånvaron av fri debatt om den invandringskris som Västeuropas politiker har framtvingat. Det svenska exemplet visar tydligt att de västerländska eliterna varken välkomnar eller tål kritik av den förda politiken. Den ska förverkligas, oavsett om Europas medborgare vill det eller inte. De som tar risken att föra fram kritik ”utsätts för brutal offentlig stress och hotas med att förlora sina jobb – och de förlorar sin status som aktade medborgare eller som sanna européer”, som det står i boken.
Läs mer